Projekt Byälven

Byälvens vattensystem sträcker sig från Kongsvinger i Norge till Säffle vid Vänern. Vattensystemets längd är cirka 150 km och det totala avrinningsområdet är 4 785 km². På den fem mil långa sträckan från Glafsfjorden till Säffle lutar älven endast en meter. I de olika vattendragen i vattensystemet finns cirka 50 dammanläggningar.

Projekt Byälven startade 2001 och projektet är fortfarande aktivt. Projektets målsättning är att utvärdera riskerna för översvämningar och föreslå förebyggande åtgärder. Arbetet har bedrivits i flera etapper. Arvika kommun är en av deltagarna tillsammans med länsstyrelsen i Värmlands län och kommunerna i Eda och Säffle. Kontakta gärna Räddningstjänsten om du är intresserad av rapporterna från de olika etapperna och den sammanfattande rapporten.

Etapp I

Nationellt centrum för älvskadeteknik, numera Centrum för klimat och säkerhet, vid Karlstads universitet utförde arbetet med att analysera orsakerna till översvämningarna i Glafsfjorden och övriga delar av Byälvsystemet hösten 2000. Den rapport som arbetet mynnade ut i sammanställde även händelseförloppet och värderade möjliga åtgärder för att förebygga framtida översvämningsskador.

Etapp II

I projektets andra etapp utfördes simuleringar av översvämningar i Byälven Syftet med projektet var att skapa en modell med bra noggrannhet på höjddata och identifiera åtgärder som skulle kunna mildra effekterna en översvämning. Arbetet finansierades delvis av EU-projektet Flows.

Etapp III

I projektets tredje etapp låg fokus på åtgärder kring Backeströmmen i Säffle kommun.

Etapp IV

Översvämningsproblematiken i Byälven kan inte hanteras med en enskild åtgärd. Tillsammans med aktörer längs älven behöver vi gemensamt identifiera vad som ska göras. För att komma vidare med de undersökningar som gjorts, men även titta på helt nya lösningar har Arvika och Säffle kommuner bildat en gemensam styrgrupp och arbetsgrupp för Byälven etapp IV. Till arbetet har även referensgrupper knutits. Arbetet med etapp IV startade i juni 2021.

Det gemensamma översvämningsarbetet syftar till att skapa motståndskraft för att hantera framtida översvämningar i Byälven.

För att skapa motståndskraft inför framtida översvämningar i Byälven behöver risker hanteras på flera sätt.

1. Planera rätt. Vi ska så långt som möjligt undvika att bygga eller nyttja riskområden.

2. Tekniska lösningar. Om ett riskområde redan är bebott eller nyttjas behöver man utreda om det går att genomföra tekniska lösningar som minskar risken.

3. En god beredskap. Vissa risker vet vi kommer att inträffa, det gäller att ha en god beredskap för att kunna hantera dem.

4. Återuppbygg smart. Efter en inträffad händelse när byggnader eller verksamheter ska återuppbyggas bör det ske på ett sätt så att man i framtiden inte drabbas lika hårt när risken inträffar igen.

Arbetsgruppens inriktning är att utreda översvämningsåtgärder grundligt genom att ta fram en kostnads- och nyttoanalys. Nyttoanalysen handlar om att besvara vad som ska skyddas och om åtgärder bidrar till önskad effekt. Nyttoanalysen består även i att ta fram underlag på vad som riskerar att drabbas av översvämning, särskilt då samhällsviktig verksamhet som till exempel ”vatten och avlopp, vägar och fiber”.

Kostnaderna för projektet har hittills uppgått till 1 091 812 kr. SMHI:s simuleringar samt visst GIS-underlag till översvämningskartan har finansierats av Arvika och Säffle kommuner med hälften var. Under 2023 ansökte kommunerna om MSB:s stadsbidrag för naturolyckor och fick 60% täckning för totalkostnaden.

Projektarbete 2022

Under 2022 fick SMHI i uppdrag av arbetsgruppen att simulera två åtgärdsförslag genom en hydraulisk modellering. Syftet med utredningen var att besvara om åtgärderna kan sänka vattennivån i Byälven vid högflödessituationer.

Åtgärdsförslag 1: handlar om att ta bort dammkonstruktionen under Strömbron i centrala Säffle, som i enligt tidigare utredningar begränsar flödet av vatten. Resultatet från simuleringen visar att åtgärden sänker vattennivån. Nivåsänkningen skiljer sig åt beroende på mätpunkt och simulerat flöde. Mer information finns i SMHI:s första rapport.

Åtgärdsförslag 2: handlar om en ny strategi för tappning av vatten. Åtgärden innebär att dämmets luckor öppnas helt i ett tidigare skede för att sänka vattennivån inför högt flöde. För att kunna göra detta krävs en förändrad vattendom. Resultatet från simuleringen visar att en sådan strategi inte ger någon större effekt på vattennivån vid högt flöde i Byälven. Mer information finns i SMHI:s första rapport.

Projektarbete 2023

Under 2023 fick SMHI i uppdrag av arbetsgruppen att simulera effekterna av en slussöppning i Säffle samt att ta fram GIS-material till en översvämningskarta.

Åtgärdsförslag 3: handlar om att öppna slussen i Säffle vid en period med höga flöden. Resultatet från simuleringen visar att åtgärden ger störst nivåsänkning av de åtgärder som undersökts. Nivåsänkningen skiljer sig åt beroende på mätpunkt och simulerat flöde. Slussen i dess nuvarande skick är inte lämplig som en översvämningsåtgärd. Om högt strömmande vatten leds via slussen och dess kanal finns risk för skador och erosion. Mer information finns i SMHI:s andra rapport.

Översvämningskarta: Parallellt med SMHI:s simulering har projektets arbetsgrupp arbetat med att ta fram översvämningskartor med olika analyslager.

Projektarbete 2024

Enligt SMHI:s simuleringar bidrar en slussöppning till störst nivåsänkning ur ett vertikalt perspektiv. Under året arbetar arbetsgruppen med att kartlägga om åtgärden är verkningsfull genom att titta på hur vattnet breder ut sig ur ett horisontellt perspektiv.

I arbetet med att kartlägga vad som påverkas har arbetsgruppen tagit fram översvämningskartor. I översvämningskartan är det exempelvis möjligt att se hur en översvämning breder ut sig med och utan en slussöppningsåtgärd och om vi med hjälp av åtgärden skyddar samhällsviktig verksamhet. Arbete har varit avancerat och har pågått under 2023 och 2024. Kartan kommer användas av projektets arbetsgrupp för att genomföra analyser med berörda verksamheter. En publik översvämningskarta kommer även tas fram som allmänheten kommer kunna ta del av. Den publika kartan kommer visa hur hus/fastigheter och vägar kan påverkas vid olika översvämningsscenarion.

En förstudie av hur slussen skulle kunna byggas om ligger med i arbetsgruppens planering. En förstudie krävs för att uppskatta nyttan med åtgärden och sätta det i relation till andra åtgärder. Andra åtgärder skulle till exempel kunna vara flytt av samhällsviktig verksamhet eller byggnation av översvämningsbarriärer vid höga flöden.

Målsättningen med kostnads- och nyttoanalysen som tas fram, är att få fram underlag på vad som är robusta och hållbara lösningar samt mest kostnadseffektiv.

Lärdomar från höga flöden 2024

Under våren steg vattennivån i Byälven till följd av mycket snösmältning och regn. Som högst steg vattennivån i Glafsfjorden till +47,20 meter över havet, kulmen kom den 14 april och vattnet sjönk undan snabbt. Stabsarbete pågick mellan 18 mars och 24 april. Staben arbetade med mobilisering av översvämningsskydd och omfallsplanering. Samverkanskonferenser hölls för att informera om läget och för att ge aktörer möjlighet att vidta förebyggande åtgärder. Till staben inkom rapporter om tre vägar som översvämmats eller var på väg att översvämmas.

Med utgångspunkt från specialprognoser från SMHI och prognos från Fortum om tappningsnivåer i Jössefors, arbetade staben med omfallsplanering utifrån ett värsta scenario – vad händer om vattnet når vissa nivåer och vad kan vi göra för att förhindra och lösa problemen?

Arbetet med översvämningskartan som tagits fram inom projekt Byälven var till stor hjälp i stabens analysarbete. Ett kvitto på att vi redan nu har användning av arbetet som gjorts inom projekt Byälven etapp 4.