Kommunens krisarbete

Vårt moderna samhälle är sårbart. Därför arbetar kommunen med krisberedskap och planerar för åtgärder vid tänkbara störningar.

Vårt samhälle idag kan liknas vid ett nät av infrastruktur som elförsörjning, IT- och telekommunikation. Dessa delar i infrastrukturen är också beroende av andra, vilket innebär att om eldistributionen skulle slås ut så drabbas IT- kommunikationen och tvärt om. Störningar inom något av dessa system påverkar dessutom försörjningen av vatten, värme och andra viktiga funktioner i samhället. En störning kan exempelvis orsakas av översvämningar, snöfall, stormar, sabotage samt ras och skred.

Om vi ska kunna hantera påfrestningar som vi inte själva kan påverka, krävs att en krisberedskap byggs upp innan allvarliga händelser inträffar. Därför arbetar kommunen med att skapa robusta verksamheter, så att samhällsviktiga verksamheter som vi tar för givet, exempelvis dricksvatten, el, värme, omsorg och skola ska kunna fungera varje dag.

Krisledningsplan

Kommunen ska enligt lag se över vilka risker, sårbarheter och beroenden som finns inom kommunens geografiska område och göra en plan för hur dessa ska hanteras. För att leva upp till kraven görs varje år en riskinventering i form av en riskanalys. Utifrån riskanalysen gör man sen en åtgärdsplan samt en krisledningsplan för varje mandatperiod.

Krisledningsplanen beskriver rutiner för ledning och samverkan vid en kris. En kris kräver ofta snabba och väl genomtänkta beslut, liksom samverkan mellan kommun, polis, region, grannkommuner, myndigheter och samhällsaktörer.

Det är kommunens krisledning som leder arbetet vid en kris. Krisledningen består av tjänstemän i nyckelbefattningar och politiker och med detta kan också den normala beslutsprocessen kortas av om det behövs.

Åtgärdsplanen innehåller insatser som kommunen ska genomföra för att minska sina sårbarheter samt förbereda de kommunala verksamheterna för att kunna hantera stora påfrestningar. Exempel på åtgärder kan vara att ta fram planer för stora personalbortfall, hur staden ska stängas av vid översvämning eller att se över kritiska punkter inom vattenledningssystemet.

Arvika är en kommun med stor erfarenhet av kriser och säkerhets- och krisberedskapsarbetet är högt prioriterat. Därför utbildas och övas personal regelbundet i rutiner för ledning och samverkan.

Vad är en kris?

En kris är en händelse som kan betyda olika saker för varje kommuninvånare.

Kommunens krisledning påbörjar sitt arbete om det inträffar en så kallad extraordinär händelse eller större samhällsstörning som kraftigt påverkar samhällsviktig verksamhet.

Med extraordinär händelse menas en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning (eller överhängande risk för allvarlig störning) i viktiga samhällsfunktioner och som kräver brådskande insatser av kommunen.

Händelsen kan komma att innebära fara för, eller direkt påverkan på liv, hälsa, miljö eller omfattande materiell skada. Händelsen kan även beröra flera av kommunens verksamheter, vilket betyder att det finns ett behov av gemensam ledning och samordning. Utmärkande för en extraordinär händelse är också att händelsen får stor massmediabevakning, eftersom den räknas som en nyhet.

En extraordinär händelse kännetecknas av:

  • Akut behov av beslut
  • Flera verksamhetsområden inom kommunen berörs
  • Stort behov av samordning av kommunala åtgärder
  • Stort informationsbehov till kommunanställda och kommuninvånare
  • Stort samverkansbehov med andra myndigheter och organisationer

Exempel på extraordinära händelser:

  • Svår störning i el-, vatten- eller värmeförsörjning
  • Stora störningar i tele- och IT-kommunikation
  • Svåra översvämningar/höga flöden som påverkar infrastruktur och människor
  • Extrem väderlek (skyfall, snöoväder, storm, kyla eller värme)
  • Större utsläpp från transport med farligt gods på väg och järnväg
  • Allvarlig smitta bland människor
  • Stor omfattande brand
  • Stor trafikolycka
  • Dammbrott
  • Radioaktivt nedfall
  • Terrorism
Hjälpte informationen på sidan dig?