Farligt avfall

Särskilda regler gäller för transport och förvaring av farligt avfall.

Vissa sorters avfall anses vara så pass farliga för miljön och/eller för hälsan att de klassas som farligt avfall. För sådant avfall gäller speciella regler, bland annat 15 kapitlet miljöbalken och avfallsförordningen.

Exempel på farligt avfall är:

  • Oljeavfall som till exempel hydraulolje-, motorolje-, transmissionsolje- och smörjoljeavfall
  • Kasserade oljefilter
  • Olja och slam från rännor och avskiljare
  • Glykol
  • Kasserade lysrör
  • Kasserade blybatterier
  • Lösningsmedelsavfall
  • Förbrukat avfettningsbad
  • Oljeförorenade trasor och absorbtionsmedel

Förvaring av farligt avfall

Farligt avfall bör i första hand förvaras inomhus i täta och förslutna kärl och på ett sådant sätt att avfallet vid ett eventuellt läckage inte riskerar att nå golvbrunnar. Avfallet kan till exempel förses med invallning eller placeras i ett avloppslöst utrymme med kemikalietätt golv.

Vid utomhusförvaring bör avfallet vara lagrat i täta och förslutna kärl, invallat på tätt underlag, under tak och oåtkomligt för obehöriga. Behållare bör vara skyddade mot påkörning och ska vara märkta med uppgifter om innehållet.

Att blanda avfall kan innebära att risken för brand och gasbildning etc ökar. Olika slag av farligt avfall får därför inte blandas med varandra och farligt avfall får inte heller blandas med andra slag av avfall, ämnen eller material.

Yrkesmässig transport av farligt avfall

Farligt avfall får, med vissa undantag, endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Avfallslämnaren är skyldig att kontrollera att transport­ören av avfallet har nödvändiga tillstånd och att mot­tagaren har tillstånd att ta emot avfallet.

Undantag

Det finns vissa undantag från regeln om att farligt avfall endast får transporteras av den som har särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Som verksamhetsutövare får man själv - efter anmälan till länsstyrelsen - under ett kalenderår till exempel transportera max 100 kg eller 100 liter farligt avfall som uppkommit i den egna verksamheten till en godkänd mottagare. Man ses då som transportör och ska som sådan föra anteckningar om varifrån respektive avfallsslag kommer, till vilken anläggning de transporteras, vilka mängder som transporteras årligen och på vilket sätt avfallsslagen transporteras. Anteckningarna ska sparas i minst ett år.

Transportdokument

Ett transportdokument ska upprättas varje gång farligt avfall lämnas till en transportör för transport till en avfallsanläggning. Dokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare (transportör). Transport­dokumentet ska undertecknas av avfallslämnaren då avfallet skickas iväg.

Anteckningsskyldighet

Anteckningar som gäller farligt avfall ska göras av den som bedriver verksamhet där sådant avfall uppkommer. Anteckningarna ska visa:

  • vilken mängd avfall som uppkommer årligen,
  • vilka slag av avfall som uppkommer i verksamheten, och
  • vilka anläggningarna är som de olika slagen av avfall transporteras till

Anteckningarna ska sparas i minst tre år.

Skyldighet att rapportera in farligt avfall

Från den 1 november 2020 ska alla yrkesmässig verksamheter, stora som små, som producerar, transporterar, samlar in, behandlar samt mäklar eller handlar med farligt avfall, rapportera in detta till Naturvårdsverkets digitala avfallsregister. Det finns åtta olika ingångar till e-tjänsten beroende på vem som rapporterar in uppgifterna.

Registrering måste ske senast två dagar efter att man lämnat sitt farliga avfall.

Eftersom även glödlampor, lysrör och batterier liksom färg- och kemikalierester räknas som farligt avfall, är det upp emot en miljon verksamheter i Sverige som berörs. Här är några exempel:

  • kontor (lysrör, elektronisk utrustning, batterier)
  • jordbruk (spilloljor, kasserade växtskyddsmedel)
  • frisersalonger (farliga kemikalierester)
  • tatuerings- och skönhetssalonger (farliga kemikalierester)
  • rivnings- och byggverksamheter (bygg- eller rivningsavfall som innehåller farliga ämnen till exempel eternitplattor, elavfall, pcb-haltiga byggmaterial)
  • bilverkstäder (spillolja, oljefilter, bilbatterier)

Farligt avfall från hushåll

Även i våra hushåll uppkommer farligt avfall, till exempel batterier och färgrester. Mer om hur hushållens farliga avfall ska tas om hand finns på Teknik i Västs webbplats.

Hjälpte informationen på sidan dig?