Våld i nära relationer, plan

Planen är under revidering och en ny kommer att beslutas under 2023.

________

För Arvika kommuns verksamheter enligt HSL och SoL inom Lärande och stöd och Vård och omsorg.

Inledning

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer trädde i
kraft den 6 maj 2014. Föreskrifterna gäller för verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen
(2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Ledningssystem
Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på vårdgivare och den som bedriver socialtjänst att
ansvara för att det ledningssystem som finns innehåller de processer och rutiner som behövs för
att säkerställa att verksamheterna uppfyller de krav som lagstiftningen ställer om arbetet med
våld i nära relationer.

Undertecknad har fått i uppdrag att utarbeta en kommunövergripande plan för arbetet med våld i
nära relationer för kommunens verksamheter enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och
Socialtjänstlagen (SoL) inom Lärande och stöd och Vård och omsorg. I uppdraget ingår också att
ta fram en gemensam utredningsmall samt att kartlägga fortbildningsbehov.
Styrgrupp: Anna Jarebo avdelningschef IFO, Lisa Ivarsson enhetschef IFO, Marie Eriksson
Idmalm Socialt ansvarig samordnare Vård och Omsorg.
Referensgrupp: Anna Norbäck Integrationsenheten, Eva Noreén Familjerätten, Leena Björklund
Ekonomienheten, Leena Berginge LSS-enheten, Anna Kohlberg Hemvården, Ann-Britt
Ståhlberg Biståndsenheten, Therese Johansson Vuxenenheten, Karin Bodin Medicinskt
ledningsansvarig skolsköterska.

Kommunövergripande plan för arbete med våld i nära relationer revideras årligen i samband med
arbetet med ny verksamhetsplan eller vid behov. Respektive verksamhetschef ansvarar för att
detta görs.

Bakgrund

Definitioner av våld

Våld innebär varje handling som skrämmer, skadar och/eller kränker en annan person och där
någon genom sina handlingar utsätter en annan för fara, hot, tvång och/eller begränsar personens
rörelse- och handlingsutrymme. Socialstyrelsen har sammanställt följande definitioner.
Våld i nära relation innebär att offret utsätts för våld eller hot om våld av en person med vilken
personen har eller har haft en nära relation. Våld inkluderar alla slags relationer mellan
närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskolrelationer och andra familje- och
släktrelationer. Denna våldsform förekommer i alla samhällsklasser, åldrar och kulturer. Det är
viktigt att poängtera att barn som bevittnat våld har upplevt våld. Det räcker med att barnet sett,
hört eller märkt våldet eller våldets följder.

Våldets olika uttryck:

FYSISKT VÅLD är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och
orsakar fysisk smärta.
PSYKISKT VÅLD är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot en närståendes
person eller dennes egendom och människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck.
Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt dvs aggressiva handlingar mot materiella ting som skapar oro
och rädsla.
SOCIALT VÅLD är frihetsinskränkningar som ger isolering genom att bli hindrad från att träffa
släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.
SEXUALISERAT VÅLD är när någon blir tvingad att delta i sexuella handlingar eller bevittnat
sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuella handlingar som är oförenliga med personens egen
mognad ses också som sexualiserat våld.
MATERIELLT VÅLD är en form av psykiskt våld som ger obehag och rädsla hos den som
tvingas se på när närstående aggressivt förstör möbler, inredning eller andra materiella saker.
EKONOMISKT VÅLD är när en närstående uttrycker ekonomiska hot, begränsningar av
gemensamma ekonomiska tillgångar eller tvingar någon att utföra ekonomiska olagligheter.
Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och är nedvärderande.
HEDERSREALTERAT VÅLD är det våld och förtryck som begränsar familjemedlemmar att
träffa vem man vill, gifta sig med vem man vill eller på annat sätt inte vara fri att välja sitt eget
sätt att leva.
VÅLD MOT HUSDJUR är det våld eller hot om våld som riktas mot husdjur och som syftar till
att begränsa en persons handlingsutrymme.

Försummelse eller vanvård, undanhållande av läkemedel eller dålig kost kan också vara en del
av bilden.

Syfte

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. (SOSFS 2014:4) ger
vårdgivare och socialnämnd stöd och vägledning i arbetet med våldsutsatta.

Tillämpningsområde

Utgör ett stöd för vårdgivares och socialnämndens arbete med

• Barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta) och
• Barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller motnärstående (barn som bevittnat våld)

Socialtjänstlagen (SoL 2001:453)

Mål och ansvarsfördelning

Rutiner: Utredning av våld i nära relation gällande kommuninnevånare över 20 år genomförs av
socialsekreterare på vuxenenheten inom socialtjänsten Se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i
nära relationer”. Vid alla verksamheter inom kommunen som arbetar utifrån
socialtjänstlagen(2001:453) görs vid misstanke om våld i nära relation screening för våld med
FREDA kortfrågor (www.socialstyrelsen.se) se bilaga 2. Vid utfall på frågorna eller om
kommuninnevånare över 20 år blivit utsatt för våld i nära relation sker en överflyttning av
ärendet till vuxenenheten för utredning. Se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i nära relationer”.

Information: en översyn av den informationen om våld på hemsida och var kommuninnevånare
kan söka stöd och hjälp bör genomföras av alla verksamheter och vid behov uppdateras.

Stöd och hjälp enligt 5 kap 11 § SoL (2001:453): Vid misstanke om våld mot
kommuninnevånare över 20 år ska FREDA kortfrågor (www.socialstyrelsen.se) användas för en första kartläggning och identifiering av våld i nära relation se bilaga 2. FREDA kortfrågor är ett
könsneutralt frågeformulär en checklista som avser att i ett första läge identifiera våld i nära
relationer.

Vid behov av fortsatt utredning överförs utredningen till vuxenavdelningen på socialtjänsten se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i nära relationer”.

Alla enheter använder FREDA kortfrågor som screening för våld vid alla nybesök. Uppföljning
av frågeformuläret sker därefter en gång per år. Trollhättans kommun anger detta som en
framgångsfaktor eftersom frågorna då ställs till alla besökande och handläggare behöver inte
förklara varför misstanke om våld finns och det ger en trygghet för alla inblandade. Det är också
viktigt att veta vart man ska hänvisa medborgaren vid upptäckt av våld dvs att det finns en plan
för fortsatt handläggning (Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet, SKL).

Samverkan: Vid fortsatt utredning av våld i nära relation använder socialsekreterare på
vuxenavdelningen Samordnad individuell plan vid våld i nära relation (SIP, Länsstyrelsen i
Värmland). Planen är framtagen i samverkan mellan Värmlands kommuner, polisen, hälso- och
sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, migrationsverket, kriminalvården och ideella
organisationer se bilaga nr 3.

Kompetens enligt 3 kap. 3 § andra stycket SoL

Handläggning och uppföljning: en inventering av kompetensutvecklingsbehov ska genomföras
inom samtliga enheter och därefter ingå i enheternas individuella kompetensutvecklingsplaner.
För nyanställda är det en del av introduktionen.

Utredning om våld i nära relation för kommuninnevånare över 20 år samt beslut om insatser
genomförs av socialsekreterare på vuxenenheten inom socialtjänsten.

Barn: handläggning och uppföljning av barn som utsatts för eller bevittnat våld genomförs av
socialsekreterare på barn- och familjeenheten. Det är socialsekreterare som är särskilt utbildade i
att föra samtal med barn i utsatta situationer och har kunskap om hur våld påverkar barnet.

Utredning av våldsutsatta vuxna

Riskbedömning: Sker i intervjuform med FREDA manual för utredning och riskbedömning ger
fördjupad klarhet över våldets karaktär och för att få stöd i bedömning av hjälpbehov på kort och
på lång sikt (FREDA, Socialstyrelsen).

Utredning av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld enligt SoL 11 kap. 1 §

Utan dröjsmål inleda utredning om barnets behov av stöd och hjälp.
Riskbedömning: Genomförs av socialsekreterare på barn- och familjeenheten för att utröna
barnets akuta behov av stöd och hjälp, våldets karaktär och omfattning, våldets påverkan på
barnet och dess relation till föräldrarna, barnets egen uppfattning om våldet, vardera föräldrarnas
ppfattning om våldets konsekvenser för barnet samt barnets behov av hjälp på kort och lång sikt.
Vid barn- och familjeenheten används BBIC (Barns Behov I Centrum) som utredningsverktyg
för våld i nära relation samt Signs of Saftey som verktyg för riskbedömning.

Insatser

Erbjuda stöd och hjälp i form av information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna stadigvarande
boende, stöd i föräldraskap, förmedla kontakter till frivilligorganisationer och andra aktörer,
hjälp vid kontakter med hälso- och sjukvården och andra myndigheter.

Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap .1 § SOL: erbjuds vid akuta behov

Tillfälligt boende:som passar den våldsutsattes behov erbjuds tex. boende i kvinnojour.

Insatser till barn: Stödinstaser som kan beviljas som bistånd. Stöd i boendet för unga 16-20 år
erbjuds i träningsboende. Kvalificerad kontaktperson (socialarbetare) som socialt stöd i
vardagen för ungdomar 13-20 år. Familjestöd/behandling - ett stöd som ges av socialarbetare och
utformas individuellt efter barnets behov. Familjehem - när barn/ungdomar av olika anledningar
inte kan bo kvar hemma. Råd och stödinsatser av socialarbetare. Behandlingshem, hem för vård
och boende (HVB). Medling innebär samtal mellan brottsoffer och förövare (under 21 år) med
hjälp av en medlare

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)

Vårdgivares ansvar

Rutiner:

Utredning av våld i nära relation gällande kommuninnevånare över 20 år genomförs av
socialsekreterare på vuxenenheten inom socialtjänsten Se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i
nära relationer”.

Vid alla verksamheter inom kommunen som arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL
1982:763) görs vid misstanke om våld i nära relation en screening för våld med FREDA
kortfrågor (www.socialstyrelsen.se) se bilaga 2. Vid utfall på frågorna eller om
kommuninnevånare över 20 år blivit utsatt för våld i nära relation sker en överflyttning av
ärendet till vuxenenheten för utredning. Se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i nära relationer”.
Vid misstanke om att barn utsatts för våld eller bevittnat våld görs omedelbart anmälan till
socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § SOL.

Planering och ledning av verksamheten enligt 3 kap 1 § patientsäkerhetslagen

Vårdgivaren bör avgöra när och hur personalen ska ställa frågor om våldför att kunna identifiera
våldsusatta och barn som bevittnat våld.

Medborgare över 20 år: Vid misstanke om våld mot kommuninnevånare över 20 år ska FREDA
(www.socialstyrelsen.se) kortfrågor användas för kartläggning och identifiering av våld i nära
relation se bilaga 2. FREDA kortfrågor är ett könsneutralt frågeformulär en checklista som avser
att i ett första läge identifiera våld i nära relationer.
Vid behov av fortsatt utredning överförs utredningen till vuxenenheten på socialtjänsten se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i nära relationer”.

Använda FREDA kortfrågor vid alla nybesök som screening för våld. Uppföljning av
frågeformuläret sker därefter en gång per år. Trollhättans kommun anger detta som en
framgångsfaktor eftersom frågorna då ställs till alla besökande och handläggare behöver inte
förklara varför misstanke om våld finns och det ger en trygghet för alla inblandade. Det är också
viktigt att veta vart man ska hänvisa medborgaren vid upptäckt av våld dvs att det finns en plan
för fortsatt handläggning (Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet, SKL).

Barn: Skolsköterskan träffar alla elever för hälsosamtal i förskoleklass, åk4, åk7 och åk1 på
Gymnasiet. I ELSA-enkäten, som eleven besvarar inför besöket, ställs frågor om mående och
livssituation, vilket kan leda till följdfrågor om våld. Vägledningsmaterial för skolsköterskor om
hur man kan samtala vidare med eleven utifrån svaren på enkäten blir klart våren 2017.

Skolhälsovården har ansvar för att fråga om våld när elever söker vård efter en skada eller
händelse (akut eller efter en tid) men också när elever söker för andra symtom.

Samverkan

Vid fortsatt utredning av våld i nära relation använder socialsekreterare på vuxenavdelningen
Samordnad individuell plan vid våld i nära relation (SIP, Länsstyrelsen i Värmland) se bilaga 3.
Planen är framtagen i samverkan mellan Värmlands kommuner, polisen, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, migrationsverket, kriminalvården och ideella
organisationer.

Personal enligt 2 e § HSL

Personal bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge
god vård samt ha förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet.
En inventering av kompetensutvecklingsbehov ska genomföras inom samtliga enheter och
därefter ingå i enheternas individuella kompetensutvecklingsplaner. För nyanställda är det en del
av introduktionen.

Vård och omvårdnad

Barn: Om en elev visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet har utsatts för
eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående, ska eleven frågas i enrum
om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder
och mognad. Frågor ställs till ev medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen.
Elevens behov av vård, såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet, ska bedömas.
Anmälan ska göras till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Åtgärderna samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att
barnet har utsatts för eller bevittnat våld ska dokumenteras i patientjournalen.

Vuxen: om symtom eller tecken väcker misstanke om att kommuninnevånare utsatts för våld
eller andra övergrepp av närstående ska i enrum FREDA kortfrågor (www.socialstyrelsen.se)
användas för kartläggning och identifiering av våld i nära relation se bilaga 2. FREDA kortfrågor
är ett könsneutralt frågeformulär, checklista som avser att i ett första läge identifiera våld i nära
relationer. Vid behov av fortsatt utredning överförs utredningen till vuxenenheten på
socialtjänsten se bilaga 1”Rutiner för att Utreda våld i nära relationer”.

Utvecklingsområden: Insatser till våldsutövare enligt 4 kap. 1 § SOL som syftar till att våldet
upphör och som bidrar till att våldsutövaren får en ökad förståelse för hur våld påverkar barn
eller närstående. Kunskap om och utredningsverktyg för hedersrelaterat våld.
Utveckla möjligheten för den våldsutsatte att få klargörande samtal hos socialsekreterare utan
beslut om insats enligt Socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Utveckla tillgången på lokal statistik
för systematisk uppföljning av våld i nära relationer.

Organisatoriskt ansvar och roller i kvalitetsarbetet

Kommunstyrelsen

Är vårdgivare enligt HSL och SOL och har det yttersta ansvaret för kvalitet och säkerhet i
kommunen. Vårdgivaren har ansvar för att det finns ett ledningssystem som fortlöpande hjälper
till att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Kommundirektör

Har det yttersta ansvaret för kvalitet och säkerhet i förvaltningen.

Utskott Vård och omsorg respektive utskott Lärande och stöd

Har ett delegerat ansvar för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

Verksamhetschef för Vård och omsorg och Lärande och stöd

Har ett övergripande ansvar för kvalitet och säkerhet inom respektive verksamhetsområde.

Avdelningschef

Har ett övergripande ansvar för kvalitet och säkerhet i respektive avdelning.

Verksamhetschef enligt HSL och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska

Har ett övergripande ansvar för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska och MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering

Ansvarar för att ta fram rutiner och riktlinjer, säkra kvaliteten och följa upp verksamheten enligt
gällande ledningssystem inom området hälso- och sjukvård samt rapportera kvalitetsarbetet till
verksamhetschef och utskott.

SAS, Socialt ansvarig samordnare VoO och utvecklingsledare LoS

Ansvara för att ta fram rutiner och riktlinjer, säkra kvaliteten och följa upp verksamheten enligt
gällande ledningssystem inom området socialtjänst samt rapportera kvalitetsarbetet till
verksamhetschef och utskott.

Enhetschef

Ansvarar för att leda och utveckla respektive enhet, tillser att gällande rutiner och riktlinjer följs
samt rapporterar kvalitetsarbetet till avdelningschef.

Legitimerad personal samt personal i myndighetsutövning

Ansvara för att utveckla och säkerställa kvaliteten i det dagliga arbetet genom att följa gällande
lagstiftning, rutiner och riktlinjer.

Stöd-, behandlings- och omvårdnadspersonal

Ansvarar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i det dagliga arbetet genom att följa gällande
lagstiftning, rutiner och riktlinjer.