Riktlinjer för medelsplacering och finansiering

Antagna av Kommunfullmäktige den 17 december 1990, § 178.
Senast ändrat av Kommunfullmäktige den 14 december 2020, § 218.

1. Finanspolicyns syfte

Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom Arvika kommun och kommunens bolag skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning och finansiering/upplåning samt kommunal borgen och borgensavgifter.

För förvaltningen av kommunens pensionsmedel skall en särskild policy fastställas av kommunfullmäktige.

Syftet med denna finanspolicy är att:

  • Fastställa finansverksamhetens mål.
  • Fastställa ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten skall organiseras.
  • Fastställa ramar och riktlinjer för begränsning av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten.
  • Fastställa ramar och riktlinjer för rapportering och uppföljning av finansverksamheten.


2. Finansverksamhetens mål

Finansverksamhetens mål är att:

  • Säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt.
  • Inom finanspolicyns ramar och inom fastställda riskbegränsningar ge likviditetsförvaltningen en så god avkastning som möjligt och därvid uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen.
  • Inom finanspolicyns ramar och fastställda riskbegränsningar sträva efter att kapitalanskaffning och kapitalanvändning blir effektiv och sker till en så låg kostnad som möjligt.
  • Finansverksamheten ska genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls.
  • Inom finanspolicyns ramar och riktlinjer minimera kommunkoncernens räntekostnader.
  • Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med en god intern kontroll.


3. Uppdatering av finanspolicy

Finanspolicyn revideras vid behov med hänsyn till aktuella förhållanden inom kommunkoncernen samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna eller andra förändringar i omvärlden.


4. Organisation och ansvarsfördelning

Den av kommunfullmäktige fastställda gemensamma finanspolicyn utgör den yttre ramen för kommunens och de kommunala bolagens finansiella verksamhet. Nedan framgår fördelningen av ansvar mellan kommunfullmäktige respektive kommunstyrelse och ekonomichef samt de kommunala bolagen. Delegering av beslutsrätt från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen framgår av kommunstyrelsens reglem

4.1. Kommunfullmäktiges ansvar

Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för finansförvaltningen och fastställer kommunkoncernens finanspolicy.

Kommunfullmäktige skall fatta beslut om:

  • Finanspolicy med eventuella revideringar.
  • Fastställa en årlig ram för kommunkoncernens och de kommunala bolagens upplåning och borgen under kommande budgetår.
  • Fastställa en årlig ram för kommunens upplåning under kommande budgetår

4.2. Kommunstyrelsens ansvar

Kommunstyrelsen skall:

  • Ansvara för kommunkoncernens finans- och medelsförvaltning.
  • Lämna förslag till kommunfullmäktige om revideringar av kommunens finanspolicy.
  • Vid behov utarbeta riktlinjer för den operativa finansverksamheten som säkerställer en god intern kontroll och att reglerna i kommunkoncernens finanspolicy efterlevs.
  • Löpande följa finansverksamheten genom finansiell rapportering i enlighet med övriga riktlinjer för finansiell uppföljning.
  • Beslut om användning av nya finansiella instrument, som inte anges i kommunens finansiella riktlinjer, i såväl skuld- som medelsförvaltningen.

4.3. Ekonomichefens ansvar

Kommunens ekonomichef ansvarar för att kommunkoncernens finansförvaltning bedrivs på ett effektivt sätt inom ramen för kommunfullmäktiges finanspolicy samt de särskilda uppdrag som beslutas av kommunstyrelsen, vilket omfattar ansvar för att;

  • Säkerställa att finanspolicyn efterlevs.
  • Finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för finanspolicyn samt gällande delegation.
  • Beslutar inom ramen för denna policy om placering av kommunkoncernens likvida medel och genomför upplåning och omsättning av lån för kommunförvaltningens del.
  • Genomföra löpande rapportering enligt policyn samt vid behov avvikelserapportering.
  • Initiera, bereda och genomföra förändringar av finanspolicyn.
  • Upprätta finansiell långtidsplanering för koncernen där likviditetsplanering, lånefinansiering och amorteringar framgår.
  • Företräda kommunkoncernen gentemot externa motparter.
  • I övriga fall rapportera till kommunstyrelsen rörande omständigheter som påverkar finansförvaltningen.

4.4. Kommunala bolagens ansvar

De kommunala bolagen ansvarar för sina ekonomiska resultat, inklusive finansnetto, fullt ut och har därför handlingsfrihet inom ramen för denna finanspolicy att fatta beslut i förekommande finansiella frågor som tex räntebindning, kapitalbindning, val av låneinstrument och derivatinstrument, tidpunkt för upptagande av lån, liksom i övriga frågor som rör den egna verksamheten. Samråd ska ske löpande med kommunens ekonomichef.

De kommunala bolagen ansvarar för att

  • Finansverksamheten i respektive bolag bedrivs inom ramen för denna finanspolicy.
  • Anta den av kommunfullmäktige beslutade finanspolicyn samt fastställa riktlinjer i respektive bolag inom ramen för denna finanspolicy.
  • Bedöma lånebehov och genomföra upplåning inom ramarna för finanspolicyn.
  • Löpande tillhandahålla den information till kommunens ekonomichef som behövs för ett effektivt finansiellt samarbete inom kommunkoncernen.


5. Likviditetsförvaltning

Med likviditetshantering avses matchning av in- och utbetalningar samt hantering av låne-och placeringsbehov. Likviditetsförvaltningen avser förvaltning av rörelse- och överskottslikviditet. Kommunens ekonomichef svarar för samordning, planering och förvaltning av kommunkoncernens hela likviditet. Likviditetshantering sker genom koncernkontot som samtliga bolag skall vara anslutna till.

Likviditetshanteringen skall bedrivas med målsättningen att samordna kapitalströmmarna i kommunkoncernen och sänka räntekostnaderna genom effektiva betalningsrutiner och god likviditetsplanering. För att en effektiv penninghantering ska bli så korrekt som möjligt, ska kommunen och koncernbolagen upprätta egna likviditetsplaner.

Likviditetsplaneringen skall ligga till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort och lång sikt samt utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel.

Tillgängliga likvida medel definieras som:

  • Kassa och bank
  • Ej utnyttjade kreditlöften
  • Räntebärande tillgångar som kan omsättas inom tre bankdagar

5.1. Koncernkonto

Kommunen och de kommunala bolagens likvida medel och betalningsflöden skall samordnas i ett gemensamt koncernkontosystem. Beslut om koncernintern kreditlimit (checkkredit) för respektive bolag inom ramen för det gemensamma koncernkontosystemet fastställs av ekonomichef.

5.2. Betalningsberedskap

Kommunen skall ha tillgångar i kassa och bank som motsvarar en betalningsberedskap om minst 30 betalningsdagar, även kallad likviditetsreserv. Kommunens likviditet ska alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas.

  • Placering av den kortsiktiga likviditeten ska ske genom bankinlåning.

5.3. Förvaltning av överlikviditet

Den del av kommunens likviditet som inte behövs för att säkerställa den kortsiktiga betalnings-beredskapen kan överflyttas till en mer långsiktig likviditetsportfölj. Medlen ska placeras så att högsta möjliga avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Placeringshorisonten för långsiktig överlikviditet är variabel och bestäms genom en prognos av framtida kapitalbehov samt bedömning av räntenivåer och ränteutveckling. Överlikviditet får placeras i godkända instrument-placeringar enligt punkt 5.4. Placerade medel skall kunna omvandlas till likviditet genom försäljning inom tre bankdagar.

5.4. Tillåtna instrumentplaceringar

För placering av kortfristig överlikviditet är följande instrument tillåtna och med nedan angivna begränsningar.

Räntebärande papper utgivna av följande emittenter:

  • Svenska staten och av svenska staten garanterade värdepapper.
  • Svenska kommuner och landsting samt kommunala bolag med kommunal borgen.
  • Kommuninvest i Sverige AB.
  • Banker och bostadsfinansieringsinstitut.

  • Ränte- och obligationsfonder med lägst genomsnittligt kreditbetyg motsvarande BBB.
  • Bankinlåning. Räntebärande konto i bank med god kreditvärdighet och med insättningsgaranti

5.5. Ränte-obligationsfonder

Placering får ske genom förvärv av andelar i ränte- och obligationsfonder. Detta förutsätter att fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med placeringsreglerna för räntebärande värdepapper. De räntebärande fonderna ska normalt vara denominerade i svenska kronor (SEK), med begränsad valutarisk.

Direktplacering i derivatinstrument, aktier och alternativa tillgångar är inte tillåtet vid förvaltning av kommunens likviditet.

5.6. Fördelning mellan räntebärande värdepapper

Placering får ske i räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor. Procenttalen i tabellen avser andelar av marknadsvärdet för tillgångsslaget räntebärande värdepapper.


Kategorier

Andelar i %

Maximal andel av tillgångsslaget

Minimal andel av tillgångsslaget

Maximal andel per emittent

Räntebärande värdepapper emitterat eller garanterat av svenska staten

100

20

100

Räntebärande värdepapper emitterat av Kommuninvest

80


80

Säkerställda bostads-obligationer

60


10

Räntebärande värdepapper emitterade av svenska kommuner och landsting

60


10

Räntebärande värdepapper med en rating1) om lägst A-/A3 eller motsvarande.

15


10

Övriga räntebärande värdepapper med en rating (1) om lägst BBB-/Baa3 (Investmentgrade)

10


5


Räntefonder


Maximal andel per fond

Likvida väldiversifierade räntefonder med god kreditvärdighet (2)

100


50

Likvida väldiversifierade räntefonder med lägst genomsnittligt kreditbetyg BBB-

50


50

Den kommunala koncernen ska i sin kapitalförvaltning sträva efter att vara en ansvarsfull investerare. Detta innebär att placeringar ska bedömas efter såväl miljömässigt hållbara och etiska som ekonomiska och finansiella aspekter.

5.7. Motparter

Huvudregeln är att placeringarna sprids till olika motparter. Placeringar i räntebärande värdepapper emitterat eller garanterat av svenska staten undantas från huvudregeln. Vid direkt placering av medel i fonder så bör det i normalfallet ske hos två förvaltare/finansinstitut.

Placeringarnas löptid och risk anpassas till vilken placeringshorisont som gäller i förhållande till framtida utbetalningar.

Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, enligt lagen om värdepappersmarknaden 2 kap 1 § p2 lag (2007:528).

Vid investering i fonder gäller att fondbolag ska ha tillstånd från Finansinspektionen, eller liknande myndighet inom EU, EES eller Schweiz.

5.8. Riskmått (duration)

Ränterisken är risken för förlust vid stigande räntor. Ränterisken begränsas genom att Arvika kommuns innehav av räntebärande värdepapper ska ha en duration på normalt tre år. Durationen
får variera mellan högst fem år och lägst sex månader beroende på aktuell situation på finansmarknaden.


6. Extern förvaltare

Kommunstyrelsen har rätt att ge en eller flera externa förvaltare i uppdrag att svara för placeringar av hela eller delar av det kapital som ingår i förvaltningen av likviditetsportföljen. Dessa förvaltningsuppdrag ska bedrivas inom ramen för kommunkoncernens finanspolicy.

Extern förvaltare av medlen ska ha Finansinspektionens tillstånd för förvaltning av annans finansiella instrument, enligt lagen om värdepappersmarknaden (2007:528).

Kommunens uppdrag till extern förvaltare ska grunda sig på ett skriftligt avtal som preciserar ansvar, omfattning, placeringsregler, rapportering, intern kontroll och avgifter för den externa förvaltningen.

Förvaltare ska varje månad lämna rapport om kapitalförvaltningen till kommunen om bland annat resultat, riskmått, innehav av värdepapper och placeringar med motpart inom egen koncern.

Kommunen ska i förvaltningsavtalet ges rätt att ta del av allt redovisningsmaterial hos den externa förvaltaren som berör kommunens förvaltning av pensionsmedel.

Kommunförvaltningen ska löpande utvärdera förvaltningsavtalen och resultatet av den externa förvaltningen. I denna utvärdering ska frågan om förändringar eller avveckling av förvaltningsuppdraget prövas.

6.1. Förvaltning i extern regi

Avtalet med extern förvaltare ska säkerställa att den interna kontrollen i extern förvaltning uppfyller samma krav som denna finanspolicy ställer vid förvaltning i kommunens regi.

Kommunförvaltningen ska löpande stämma av bokförda affärer och redovisade innehav av värdepapper mot avräkningsnotor från den externa förvaltaren.

Varje månad ska kommunförvaltningen följa upp att den externa förvaltningen följer de placeringsregler som anges i förvaltningsavtalet.


7. Finansiering/Upplåning

Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om en övre gräns för långfristig upplåning för kommunkoncernen, kommunen och de kommunala bolagen i form av ramar för nyupplåning och omsättning av lån som ska gälla för det kommande budgetåret. Kommunfullmäktige beslutar om rullande borgensramar för kommunkoncernen och de kommunala bolagen inför varje nytt budgetår.

Vid eventuell upplåning och skuldförvaltning skall sådana former väljas som medger en låg risknivå och för vald risknivå lägsta möjliga finansieringskostnad för kommunkoncernen. Finansverksamheten ska säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt.

Kommunen och kommunens bolag ska strukturera skulderna i portföljer med hänsyn till syfte med skuldportföljen, ränterisker, refinansieringsrisker och andra övriga risker. Skulderna ska förvaltas aktivt och riskerna ska bevakas och hanteras löpande. Låneportföljen bör ha en jämn förfalloprofil med hänsyn tagen till marknadssituation och kommunkoncernens likviditetssituation. Vid upplåning ska valet av lån styras av lägsta räntenivå inom de riskbegränsningar som anges i denna finanspolicy.

7.1. Finansiell leasing

Finansiell leasing jämställs med upplåning. Beslut om att ingå avtal om finansiell leasing skall fattas av kommunfullmäktige.

7.2. Motparter upplåning

Upplåning får ske genom

  • Kommuninvest i Sverige AB.
  • Svenska banker eller från svenska finansinstitut/försäkringsbolag.
  • Svenska staten eller av staten ägt bolag.
  • Nordiska investeringsbanken.
  • Europeiska investeringsbanken.

Vid upplåning ska priser, offerter, låneerbjudanden ske på affärsmässiga grunder. Respektive bolag väljer sedan självständigt finansieringsmotpart i enlighet med denna finanspolicy. Lånefinansiering inom koncernen ska huvudsakligen ske med kommunal borgen. Pantsättning av egendom ska undvikas.

Vid finansiering av projekt som bedöms vara miljöinriktade ska det övervägas om så kallad grön finansiering är möjlig och lämplig.

Det är inte tillåtet för kommunen eller kommunens bolag att ta upp lån för placeringar. Extern upplåning i spekulativt syfte är ej tillåten.

7.3. Amortering av lån

För att begränsa koncernens kredit- och finansieringsrisker samt för att minska skuldsättningen inom koncernen ska en årlig plan för amorteringar upprättas som visar hur och på vilket sätt upptagna lån skall betalas tillbaka. Det förutsätter en god likviditetsplanering och en god kontroll över resultatutveckling och kassaflöde över tid.

7.4. Utlåning till kommunala bolag

Kommunal utlåning till kommunala bolag är ej tillämpligt, undantaget bolagens interna kreditlimiter inom koncernkontostrukturen.

7.5. Riskhantering

All finansiell verksamhet är förknippad med ett visst risktagande. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till en effektiv hantering av risker där hänsyn tas till den kostnad riskhanteringen medför.

7.5.1. Refinansieringsrisk

För att minska finansieringsrisken bör strävan vara att kapitalbindningen i låneportföljen inom kommunkoncernen sprids över tid. Beroende på investeringarnas och lånesportföljens olika syfte och tidsperspektiv kan den genomsnittliga kapitalbindningen dock variera mellan de i kommunkoncernen ingående koncernbolagen och kommunstyrelsen.

Kommunkoncernens totala upplåningsvolym ska eftersträva en genomsnittlig kapitalbindning om 4 år med ett tillåtet intervall mellan 1 och 7 år. Högsta andelen kapitalbindningsförfall inom 12 månader får uppgå till maximalt 50 procent.

7.5.2. Ränterisk

För att begränsa ränterisken bör strävan vara att räntebindningstiden i låneportföljen inom kommunkoncernen sprids över tid. Beroende på investeringarnas och lånesportföljens olika syfte och tidsperspektiv kan den genomsnittliga räntebindningen dock variera mellan de i kommunkoncernen ingående koncernbolagen och kommunstyrelsen.

Kommunkoncernens upplåningsvolym ska eftersträva en genomsnittlig räntebindning om 4 år med ett tillåtet intervall mellan 1 och 7 år. Högsta andelen räntebindningsförfall inom 12 månader får dock uppgå till maximalt 50 procent.

7.5.3. Valutarisk

Placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten.


8. Derivat

Med derivat avses ett finansiellt instrument för att hantera kurs- och ränterisker. Derivatinstrument får användas endast till att hantera finansiella risker i underliggande upp- och utlåning, placerings-portfölj eller underliggande valutaexponeringar. All användning av derivatinstrument förutsätter god förståelse för instrumentets funktion, prissättning, tillhörande risker och administrativa rutiner som kan hantera dessa affärer. Riskbedömning och konsekvensanalys av en derivattransaktion ska alltid dokumenteras före affärsavslut.

Godkända derivatinstrument med godkända motparter får användas i samband med upplåning under förutsättning att:

  • Kapitalbindningen på den underliggande finansieringen överensstämmer med löptiden på räntederivatet.
  • Räntebindningsdagar på den underliggande finansieringen överensstämmer med räntebindningsdagar på räntederivatet.
  • Den underliggande finansieringen och räntederivatet har samma räntebas, normalt tre månaders Stibor.

8.1. Godkända derivat

Derivat kan användas i finansverksamheten för att minimera risker och/eller justera räntebindningen i portföljen. Alla derivat skall vara kopplade till en underliggande placering/upplåning. Transaktioner får endast ske med, i förväg, godkända motparter. Följande räntederivat är godkända:

  • Ränteswap.
  • FRA (Forward Rate Agreement).
  • Räntetak.
  • Räntekorridor (räntetak i kombination med räntegolv).

Kommunen/företaget har inte rätt att ställa ut optioner. Vid användande av derivat ska samråd ske med kommunens ekonomichef.

8.2. Godkända motparter derivat

Följande svenska affärsbanker är godkända motparter för derivattransaktioner:

  • Danske Bank
  • Handelsbanken
  • Nordea
  • SEB
  • Swedbank

För att kunna ingå avtal om räntederivat krävs att ett underliggande ISDA-avtal, som reglerar de övergripande avtalsvillkoren träffats med den aktuella motparten.


Finansiella risker

Likviditetsrisk
Risken för att inte ha tillräcklig betalningsberedskap för att kunna möta planerade och/eller oförutsedda utgifter. Med god betalningsberedskap avses att alltid ha tillgängliga likvida medel motsvarande ca en månads löpande utgifter för innevarande budgetår.

Finansieringsrisk eller refinansieringsrisk
Risken för att vid varje givet tillfälle inte få tillgång till nödvändig finansiering för befintliga eller nya lån eller att refinansiering endast kan ske med kraftigt ökade kostnader som följd. Finansieringsrisken ökar om en större del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen.

Ränterisk
Risken för att förändringar i räntenivån påverkar negativt genom ökade räntekostnader. Ränterisken uppstår då räntan på olika löptider, avkastningskurvan, rör sig från en given nivå. Exponering för ränterisk uppstår om man har räntebärande skulder i portföljen.

Valutakursrisk
Risken uppstår bl. a. när valutakurser rör sig mot SEK. Exponering för valutakursrisk uppstår bl. a. om man har kassaflöden, tillgångar eller skulder denominerade i annan valuta än SEK.

Motpartsrisk
Riken för att motparten i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden att betala eller leverera. Tillåtna motparter ska godkännas av kommunfullmäktige eller företagets styrelse.

Operativ risk
Risk för förlust/skada som uppstår till följd av att tex interna processer eller rutiner inte är ändamålsenliga eller felaktiga, mänskliga fel, felaktiga system eller brister i legal hantering. Operativa risker ska minskas genom en väl anpassad intern organisation och god intern kontroll.


10. Borgen

Kommunfullmäktige beslutar om borgensramar för kommunkoncernen och de kommunala bolagen. Kommunal borgen gällande de kommunala bolagen kan lämnas för lån till investeringar i fastigheter, anläggningar, inventarier mm.

Kommunal borgen lämnas normalt endast till de kommunala bolagen ingående i kommunkoncernen. Kommunfullmäktige ska ha en restriktiv inställning till borgensengagemang utanför kommun-koncernen. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen då kommunen åtar sig att fullfölja en betalningsförpliktelse för gäldenärens räkning om denne inte kan göra det. Beslut om borgen skall innehålla en bedömning av den risk kommunen ikläder sig.

Tidigare fattade beslut avseende solidarisk borgen till Kommuninvest samt kommunalt förlustansvar för egna hem och bostadsrätter är undantagna från ovanstående begränsningar.


11. Borgensavgifter

När en kommun ställer ut lån till ett kommunalt bolag, alternativt tecknar borgen för ett lån som bolaget själv tar upp, krävs det enligt statsstödsreglerna att kommunen debiterar ett räntepåslag eller en borgensavgift för att därmed justera upp räntan till en nivå motsvarande den ränta bolagen skulle erhålla om de hade lånat på egna meriter.

I samband med årliga beslutet om borgensramar fastställer kommunfullmäktige även borgensavgifter för de kommunala bolagen.


12. Rapportering

Kommunstyrelsen skall två gånger per år, vid delårs- och årsbokslut, lämna en rapport till kommunfullmäktige avseende kommunens finansverksamhet. Rapporten skall innehålla följande uppgifter:

  • Aktuell likviditetssituation.
  • Placeringsportföljens volym, instrument och motparter.
  • Skuldportföljens volym, instrument och motparter.
  • Skuldportföljens kapitalbindning i förhållande till normportföljen.
  • Skuldportföljens räntebindning i förhållande till normportföljen.
  • Skuldportföljens genomsnittliga räntesats.
  • Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter.
  • Kommunens borgensåtagande fördelade på respektive motpart.
  • Total låneskuld och outnyttjad lånelimit för koncernen, för kommunen samt per kommunalt bolag.
  • Eventuella avvikelser från finanspolicyns regler.


13. Intern kontroll

Den interna kontrollen är en viktig del i kommunkoncernens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas kommunkoncernens organisation och alla de rutiner som syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv finansverksamhet, rättvisande redovisning samt att finansverksamheten agerar i enlighet med lagar och denna policy.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2021-02-03
Kontakta oss
  • 5. Ekonomi
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Östra Esplanaden 5

  • Birgitta Jansson
  • Ekonomichef
  • Tfn 0570-818 57