Biblioteksplan

Antagen av Kommunfullmäktige den 26 oktober 2020, § 176.


1. Inledning

Bibliotekslagen (SFS 2013:801) §17 föreskriver att ”kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet”.

Biblioteksplanen är ett strategiskt dokument som ska visa på inriktning för Arvika kommuns bibliotek under perioden 2021-2024. Den utgår från bibliotekslagen och knyter verksamheterna till de lokala styrdokumenten och andra övergripande policydokument. Den visar också på samarbeten både inom kommunen och externt.

Planen gäller för alla kommunens bibliotek, det vill säga folkbibliotek och skolbibliotek. Dessa är skilda verksamheter kopplat till huvudman, uppdrag och målgrupp. Rektor är ansvarig för skolbiblioteken.

Denna biblioteksplan är en reviderad version av den biblioteksplan som antogs av kommunstyrelsen i Arvika 2016.

Eftersom kommunens organisation har förändrats och folkbiblioteksverksamheten ser lite annorlunda ut är omarbetningen omfattande.


1.1. Styrdokument

Flera styrdokument är vägledande för bibliotekens verksamhet, några av dessa är:

  • Bibliotekslagen (SFS 2013:801)
  • IFLA och UNESCOS olika biblioteksmanifest
  • FN:s konvention om barnets rättigheter
  • Skollagen
  • Strategisk plan och Verksamhetsplan för Arvika kommun
  • Arvika kommuns digitaliseringsstrategi
  • Biblioteksplan för Region Värmland

1.2. Nationell biblioteksstrategi

2015 fick Kungliga biblioteket i uppdrag från regeringen att ta fram ett förslag till nationell biblioteksstrategi. 2019 lades förslaget fram och lyfter där sex områden som behöver utvecklas för att nå den övergripande visionen Bibliotek för alla och målet Demokrati; ett demokratiskt samhälle där alla fritt kan ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på egna villkor.

De sex områdena är:

  • Läsning
  • Samhället öppna rum
  • Lärande
  • Forskning
  • Nationella digitala bibliotekstjänster
  • Gemensam infrastruktur


1.3. Bibliotekens övergripande roll i samhället

I bibliotekslagen (SFS 2013:801, §2) definieras vad som avses med det allmänna biblioteksväsendet och vad som ska vara dess syfte och ändamål.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Vikten av demokrati och fri åsiktsbildning uttrycks i grundlagen. I regeringsformen (SFS 1974:152) står: Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.

Genom formuleringen i bibliotekslagen har de offentligt finansierade biblioteken fått en tydligt definierad uppgift att utveckla demokratin.

1.4. Arvika kommun

Kommunen har (2019) 26 045 invånare. Fördelade enligt:

0-6 år 8%

7-15 år 9%

16-19 år 4%

20-64 år 53%

65- år 26%

Arvika kommun har färre barn i skolåldern och färre vuxna i åldern 20-64 år än riksgenomsnittet och fler än riksgenomsnittet som är över 65 år.

2019 hade Arvika kommun har en lägre utbildningsnivå än riket och även högre arbetslöshet.

Andel utlandsfödda i Arvika kommun är 12% medan det i riket totalt är 20%.

Ca 14 000 av kommunens invånare bor i centralorten. Det finns flera större tätorter i den ganska vidsträckta kommunen och en stor andel av befolkning bor utanför centrala Arvika.

1.5. Kartläggning av biblioteksverksamheten i Arvika kommun

I kommunen finns ett folkbibliotek som består av ett fysiskt bibliotek, en biblioteksbuss, pop-up biblioteket och e-biblioteket.

Huvudbiblioteket är centralt beläget i Arvika och har öppet 48 timmar i veckan, måndag till lördag och besöks av ca 700 personer varje dag.

Biblioteksbussen besöker kommunens landsbygd enligt ett rullande fyraveckorschema och har, 2020, 133 hållplatser.

Pop-up biblioteket gör spontana och planerade besök utanför de traditionella bibliotekslokalerna. Det kan vara i stadsparken, på marknader, idrottsarenor, caféer mm.

E-biblioteket består av webbplatsen Bibliotek Värmland, som är gemensam för länet samt våra e-tjänster, såsom Biblio, Cineasterna och Pressreader, som erbjuder bibliotekstjänster för ljudböcker, e-böcker, film och tidskrifter hemifrån dygnet runt.

I kommunen finns två skolbibliotek som är belägna på gymnasieskolorna. Dessa är väl fungerande bibliotek med utbildad personal. Det finns också ett bibliotek på Kyrkebyskolan och ett på Arvika Näringslivscentrum, dessa bibliotek samarbetar med folkbiblioteket kring det gemensamma biblioteksdatasystemet.

Organisatoriskt befinner sig folkbiblioteket i Kommunledningsstaben och skolbiblioteken i Lärande och stöd.

Det finns även ett biliotek på Ingesunds musikhögskola. Detta är organiserat under Karlstad universitet och ingår inte i denna plan. Det gäller också för sjukhusbiblioteket som är organiserat under Region Värmland.

1.6. Projekt

Folkbiblioteket har idag en bra kvalité i verksamheten och arbetar hela tiden med att ligga i framkant för att erbjuda ett modernt bibliotek med personal med hög kompetens. Personaltätheten på 0,51 årsverken per 1000 invånare har varit konstant några år men för att göra utvecklingsinsatser har statliga projektmedel behövts.

2019-2021 har biblioteket fått 2,3 miljoner kr från Stärkta bibliotek för att starta upp Skaparverkstan. Detta har varit ett led i att biblioteket inte ska vara uppehållsrum på eftermiddagarna utan kunna erbjuda barn och unga kvalitativ verksamhet. Här kan alla barn fritt få prova teknik såsom 3D-skrivare och VR. Syftet är både att visa på teknikens möjlighet och locka fler till teknikyrken och i förlängningen till högre studier och arbete men också erbjuda barn och unga fler sätt att erövra ett språk via olika sätt att uttrycka sig.

2020 sökte och fick biblioteket, i samarbete med Barnavårdscentralen, medel från Kulturrådet för att komma igång med projekt Bokstart. Flera undersökningar visar på många positiva effekter av att små barns närmaste anhöriga läser, sjunger och ramsar med sina små barn. I början av 2020 startade biblioteket upp hembesök till de familjer i kommunen som har barn som är sex månader. Bibliotekarien läser för barnet, delar ut en gåvobok och samtalar med de vuxna om små barns språk.

Projektmedel är tillfälliga och ett utmärkt sätt att våga prova nytt. Från 2022 har vi utmaningen att driva Skaparverkstan vidare i någon form utan den kompetens i form av kulturpedagog och ungdomsledare som finansierats via projektet. Projektmedel till Bokstart finns också endast för att starta upp ny verksamhet. Inom de närmaste åren måste även detta finansieras i egen budget.


2. Målområden för Arvika bibliotek

För att konkret styra verksamheten mot det övergripande målet: Att arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, har Arvika bibliotek valt att fokusera på fyra delområden,

  • Fri åsiktsbildning och tillgång till lärande bildning och information
  • Digital delaktighet
  • Läsfrämjande och läsinspiration
  • Biblioteket som mötesplats


2.1. Fri åsiktsbildning och tillgång till lärande, bildning och information

Bibliotekslagen säger att” folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitét”.

På biblioteken ska alla finna fri och obunden information i olika former för att på egen hand bilda sig en uppfattning i olika frågor.

Arvika bibliotek erbjuder generösa öppettider, goda möjligheter till att söka information samt ta del av litteratur, allt från nyutgiven till äldre litteratur som representerar olika kulturer, genrer och epoker.

Genom att erbjuda ett brett och brukartillvänt bestånd, olika medietyper och litteratur på olika språk samt ett varierat utbud av olika program och aktiviteter, speglas olika intressen, ofta anpassade efter önskemål och gärna med anknytning till aktuella händelser i omvärlden.

2.1.1. Andra språk

Bibliotekslagen §5 föreskriver att ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat språk än svenska”.

Nuläge
Biblioteket erbjuder litteratur, både till barn och till vuxna, på många av de språk som talas i kommunen och tar hem böcker på olika språk på beställning.

I samarbete med Region Värmland och övriga värmländska kommuner kan Arvika bibliotek också erbjuda digitala tidskrifter via Pressreader. Där går det att ta del av tidningar och tidskrifter från många olika länder. Dessa kan nås både hemifrån och på biblioteket.

På biblioteket finns böcker på alla minoritetsspråk. De nationella minoritetsfolkens kultur lyfts extra kring, till exempel, nationaldagar.

I samarbete med studieförbund och frivilligorganisationer erbjuds språkcaféer på biblioteket.

Utvecklingsområden Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • I arbetet med nya hyllor ska medier på andra språk särskilt beaktas och lyftas fram. Ny i Sverige hyllan ska utökas.
  • I arbetet med nya hyllor ska minoritetsspråk och minoriteters kultur särskilt beaktas och lyftas fram.
  • I programplanering, både för barn och vuxna, ska personer med annat ursprung särskilt beaktas.


2.1.2. Tillgänglighet

Bibliotekslagen säger att biblioteksverksamhet ska vara till för alla och ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, den säger vidare att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov.

Nuläge
Arvika kommun har en yta på 1956 kvadratkilometer. Biblioteksbussen bidrar till att ge alla kommuninvånare likvärdig biblioteksservice. Förutom enskilda personer servar bussen även landsbygdsskolor, förskolor, serviceboenden och andra institutioner. Biblioteksbussen fyller en viktig demokratisk funktion vid val då den fungerar som lokal för förtidsröstning. På lov används bussen för att föra ut kulturaktiviteter till barn som inte har möjlighet att ta sig in till centralorten.

Alla har rätt att tillgodogöra sig information oavsett språklig, fysisk eller kognitiv förmåga. Bibliotekslokalen är tillgänglighetsanpassad och medier i olika format erbjuds för att passa olika typer av läsare och behov. På biblioteket går det att låna böcker med stor stil, böcker med anpassat, lättläst språk, inlästa böcker och böcker med punktskrift. Det finns olika typer av medier både för barn och vuxna. På biblioteket kan också läsare som av olika anledningar har svårt att läsa tryckt text få ett konto på Legimus. Detta är en tjänst som erbjuds av Myndigheten för tillgängliga medier och ger tillgång till digitala talböcker. Legimuskonto går att få både på folkbiblioteket och på skolbiblioteken. Läsare som inte kan komma till biblioteket på grund av kortare eller långvarig sjukdom, hög ålder eller funktionsnedsättning kan få böcker hem till dörren via tjänsten Boken kommer. Böcker plockas då ihop av bibliotekspersonal efter användarnas önskemål och byts med jämna mellanrum.

Pop-up biblioteket ökar tillgängligheten på så sätt att biblioteket kommer dit som Arvikaborna är istället för att de ska komma till biblioteket. Det är ett sätt att nå de som inte tänker på att biblioteket finns eller vet vad det kan erbjuda eller som av till exempel tidsbrist väljer bort biblioteksbesök. Det är även ett sätt att nå barn och andra som inte kan ta sig till biblioteket på egen hand. Biblioteket gör spontana och planerade besök på lekparker, marknader, fritids, caféer mm.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • Fortsätta utveckla pop-up biblioteket för att i högre grad finnas där som människor finns i sin vardag.
  • Utveckla samarbeten och nätverk med förmedlare inom omsorgen.
  • Utveckla aktiviteter för personer med funktionsnedsättning.
  • Lära oss mer om hur tillgängligheten för personer med kognitiva, intellektuella eller psykiska svårigheter kan ökas.

2.1.3. Lärande

Ett allt större medieflöde och ökad hastighet i informationsdelning gör att arbetet med MIK (medie- och informationskunnighet) blir allt viktigare. Biblioteket har en viktig roll vad gäller att öka kompentensen kring att hantera, värdera och analysera det informationsflöde som omger oss.

Biblioteket är en aktör i det livslånga lärandet och jobbar mot målet, höjd utbildningsnivå, som antagits i Arvika kommuns strategiska plan under tillväxt och utveckling.

Nuläge
Många studerande på olika nivåer använder folkbiblioteket för litteratur, wifi eller för att de behöver en plats att studera på. Biblioteket erbjuder många studieplatser, tyst eller i öppen lokal, för grupper eller enskilda. Folkbiblioteket samarbetar med Vuxenutbildningen, främst svenska för invandrare (SFI), där erbjuds alla ett besök på biblioteket med genomgång av hur biblioteket kan användas både privat och i studier.

Biblioteket jobbar också med informellt lärande i många olika former. Det sker hela tiden i mötet med böcker, andra medier, programverksamhet mm. Det sker också i mötet mellan olika användare. Denna form av ”lära av varandra” är något som biblioteket försöker utveckla. Skaparverkstan är en viktig del i att skapa utrymmen för kreativitet och skapande för barn och unga. En viktig del är också att användarna utbyter kunskap med varandra. I Skaparverkstan har biblioteket inspirerats av Makerrörelsen. Ett Makerspace bygger mycket på att det finns en plats med avancerad teknik där olika personer kan testa idéer men också utbyta erfarenheter med varandra.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • Utveckla arbetet med att stärka den källkritiska kompetensen och öka kunskapen kring MIK (Media och Informationskompetens) hos invånarna, både barn, unga och vuxna.
  • Undersöka behovet av biblioteket som kreativ lärmiljö i form av ett så kallat Makerspace.

2.2. Digital delaktighet

Jämlik digital delaktighet är en viktig del i det demokratiska samhället. Många står fortfarande utanför och framförallt äldre och personer med funktionsnedsättning är grupper som behöver vägledning och kompetensutveckling. Folkbibliotekets uppdrag är tydligt vad gäller att verka för det demokratiska samhällets utveckling och öka kunskapen om informationsteknik.

I Arvika kommuns digitaliseringsstrategi finns det strategiska målet Medborgare ges möjlighet att leva och verka i ett digitaliserat samhälle; för att alla ska kunna ta del av och verka i ett digitaliserat samhälle behöver vi säkerställa digitala kunskaper och färdigheter hos våra invånare.

Det finns ett stort behov av tillgång till offentlig teknik. Detta är en viktig demokratisk funktion. Här drar folkbiblioteken ett tungt lass som delvis ligger i uppdraget men som försvåras av brister hos andra.

Nuläge
Biblioteket handleder och hjälper till i olika teknikfrågor varje dag i informationsdisken. Under 2019 genomfördes projekt It-guide som bestod i 10 nyanlända gymnasieungdomar som utbildades till It-guider för att sedan ha It-caféer för äldre på biblioteket. Detta var ett mycket lyckat projekt och många äldre besökte biblioteket för hjälp. Biblioteket erbjuder också särskilda tillfällen med It-hjälp som bemannas med egen personal.

Skaparverkstan jobbar i första hand med digital kompetensutveckling hos barn och unga. De ges där möjlighet att prova ny teknik och använda teknik på ett lustfyllt sätt.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • Genomföra aktiviteter som bidrar till att öka den digitala kompetensen hos äldre och personer med funktionsnedsättning.
  • Stärka personalens kompetens i teknikfrågor.
  • Via Skaparverkstan erbjuda användare teknisk utrustning som många inte har hemma.
  • Genomföra aktiviteter för att öka kompetensen i MIK-frågor.
  • Integrera skaparverkstan i ordinarie verksamhet och säkerställa dess fortlevnad efter projekttidens slut.

2.3. Läsfrämjande och läsinspiration

Folkbiblioteken har ett särskilt uppdrag kring läsfrämjande och litteratur som formuleras i Bibliotekslagen (SFS 2013:801, §7) Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgången till litteratur.

Där står också att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.

Kulturrådet ger följande definition,

”Läsfrämjande är att:

  • Ta bort hinder för läsning och öppna vägar till litteratur
  • Bidra till att människor kan utveckla sitt språk
  • Stärka läsarens självtillit och läsaridentitet
  • Öka tillgången till mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar
  • Ge möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur

(Främja läsning, Kulturrådet, 2019)

2.3.1. Barn och unga

Kunna läsa och vilja läsa hänger ihop. Att lära barn läsa är skolans uppdrag men skola och bibliotek kan här komplettera varandra då bibliotekariernas kompentens kring litteratur kan bidra till läsglädje och inspiration.

Folkbibliotekets uppdrag är framförallt barn och ungas fritid och det läsfrämjande arbetet har fokus på att inspirera och väcka läslust. I det läsfrämjande arbetet utgår vi från det vidgade textbegreppet. Arvika bibliotek arbetar brett med berättelser utifrån olika former såsom till exempel böcker, ljudböcker, e-böcker, tv-spel och film. Biblioteket arbetar också aktivt med att göra läsning och litteratur tillgänglig för alla oavsett förmåga och preferenser genom att visa på olika sätt att läsa och erbjuda lättläst, ljudböcker, e-böcker och talböcker.

Nuläge
Det läsfrämjande arbetet är prioriterat och genomsyrar mycket av bibliotekets verksamhet. Vi följer Arvika biblioteks läsfrämjandeplan som är organiserad i en ålderstrappa.

Genom att små barn tidigt får ett språk underlättas språkutveckling senare i livet och barnen får en bra start. Att läsa tillsammans kan också förstärka anknytningen mellan den vuxne och det lilla barnet. Med anledning av detta har Arvika bibliotek, i samarbete med BVC, startat upp projekt Bokstart. År 2020 finansieras 50% barnbibliotekarietjänst med medel från Kulturrådet.

Bibliotekets läsfrämjande verksamhet består av en mängd aktiviteter för barn som till exempel, babybokprat, sagostunder, film, bokklubbar och lovaktiviteter som kan bestå av skrivarkurser och författarbesök.

Skaparverkstan har kommit till för att ge barn och unga olika sätt att uttrycka sig. Det läsfrämjande arbetet handlar inte bara om att locka till att läsa pappersböcker. Det kan också handla om att läsa instruktioner till ett spel, skriva en berättelse till ett cosplay, uttrycka sig genom att skapa något med händerna eller programmera en berättelse, till exempel.

Folkbiblioteket har ett väl utvecklat samarbete med skolan. Biblioteksbussen besöker alla förskolor i kommunen och de flesta grundskolor. Alla i förskoleklass, år 3 och år 7 erbjuds biblioteksbesök med bokprat.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • Arbeta med att utjämna skillnader i läsvanor mellan pojkar och flickor genom särskilda insatser för att stimulera pojkars läslust.
  • Omprioritera i verksamheten så att Bokstart kan fortsätta utan projektmedel.
  • Prioritera barn och ungas fritid genom aktiviteter på eftermiddagar och skollov.
  • Bredda det läsfrämjande arbetet vad gäller olika sätt att uttrycka sig och ta till sig berättelser genom att utveckla och föra samman skaparverkstan med läsfrämjande.
  • Utveckla metoder för att integrera skaparverkstan i ordinarie verksamhet så att den finns kvar efter projekttidens slut 2021.
  • I arbetet med nya hyllor säkerställa att den fysiska miljön inbjuder till läsning, inspirerar till lån och låter besökarna mötas av böcker på ett lustfyllt sätt i stora delar av bibliotekslokalen.
  • Utveckla Läslov och sommarlovsläsning för att nå ut till fler.
  • Utveckla det uppsökande arbetet via pop-up biblioteket för att i större utsträckning nå ut till ovana läsare i miljöer där de känner sig trygga.
  • Utveckla metoder för delaktighet där barn och unga bjuds in till att vara med och forma bibliotekets aktiviteter för målgruppen.

2.3.2. Vuxna

Det finns stora skillnader vad gäller vilka som läser skönlitteratur. Den typiska läsaren är en välutbildad kvinna som bor i storstad. Kön och socioekonomiska faktorer spelar en betydande roll i om vi blir läsare eller inte. Läsande av skönlitteratur kan bidra till att vidga vårt sätt att se på oss själva och omvärlden och kan leda till ökad livskvalité. Nya metoder såsom Biblioterapi och Shared reading, visar på hur människor i socialt utanförskap eller psykisk ohälsa kan få bättre självkänsla och ökat välmående genom att läsa och diskutera skönlitteratur.

Vuxna är också viktiga förebilder. Många undersökningar visar på att läsande vuxna ger läsande barn.

Nuläge
Bibliotekspersonalen jobbar aktivt med att tillgängliggöra litteratur i olika former och inspirera till läsning. Exempelvis genom skyltningar och genom att vara pålästa och tipsa om böcker som användarna kanske inte skulle hitta på egen hand.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • Utveckla det läsfrämjande arbetet mot vuxna för att bidra till ökad livskvalité.
  • Utveckla det läsfrämjande arbetet mot vuxna med annat modersmål.
  • I arbetet med nya hyllor säkerställa att den fysiska miljön inbjuder till läsning, inspirerar till lån och låter besökarna mötas av böcker på ett lustfyllt sätt i stora delar av bibliotekslokalen.
  • Öka kunskapen i personalgruppen om metoderna Biblioterapi och Shared Reading.

3. Biblioteket som mötesplats

Folkbiblioteken som plats blir allt viktigare. För många som finns i socialt utanförskap, trångboddhet, hemlöshet och arbetslöshet kan det vara ett ställe att få sitta ner, få lugn och ro och ett sammanhang att vistas i. Arvika bibliotek är öppet för alla och en plats där människor vistas och möts oavsett religion, ekonomi och politisk tillhörighet. Ambitionen är att alla ska känna sig välkomna. På biblioteket ska finnas olika platser som uppmuntrar till möten men också platser för tystnad. Det ska vara en trygg plats som är inkluderande och inspirerande, den ska uppmuntra till kreativitet, skapande och innovation. Det finns en lyhördhet för användarnas behov. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Detta ska synas både i lokalen och i verksamheten.

Nuläge
De senaste åren har ett aktivt arbete bedrivits för att göra bibliotekslokalen till en trygg plats för alla och ett ställe där kvalitativa aktiviteter erbjuds. Framförallt för barn och unga har behovet av riktade aktiviteter ökats för att minska användandet av biblioteket som uppehållsrum. Här har vi kommit en bit på vägen men fortsatt arbete behövs. Skaparverkstan, med personal med rätt kompetens, är helt avgörande här.

För att i större utsträckning nå ut till kommuninvånare som av olika anledningar inte kommer till biblioteket har pop-up biblioteket kommit till. Det innebär att vi åker ut till andra platser där kan vi möta användare i deras miljöer, där de känner sig trygga och finns i sin vardag.

Biblioteksbussen är en flexibel del av verksamheten, turlistan anpassas varje år efter de behov och önskemål som uppstår och den kan bokas för olika event eller sammankomster i kommunen.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek:

  • I bytet till nya hyllor jobba aktivt med bibliotekslokalen så att det blir en miljö som är trygg och inspirerande.
  • Skapa en inkluderande, inspirerande och trivsam ungdomsavdelning.
  • Utveckla och utöka verksamheten utanför bibliotekslokalen.

3.1. Programverksamhet

Programverksamheten är en viktig varumärkesbyggande verksamhet. Det är också en plattform för biblioteket att jobba med fri åsiktsbildning och demokrati liksom med lärande, bildning och kultur.

Nuläge
Arvika bibliotek har en bred och väl fungerande programverksamhet som ska knyta an till trender, diskussioner och samhällsförändringar samt till pågående utvecklingsarbete inom kommunen.

Även i programverksamheten ska det synas att barn och unga är prioriterade. Därför finns ett mål att minst 50% av bibliotekets aktiviteter ska vända sig till barn och unga.

I programverksamheten ska finnas utrymme för debatt och samtal liksom för underhållning, skapande och lärande. Biblioteket ska vara en plats där alla gratis och lättillgängligt kan ta del av kvalitativ kultur.

I bibliotekets programverksamhet eftersträvas en jämn representation utifrån de stora maktstrukturer som finns i samhället såsom klass, genus, religion och kön.

Utvecklingsområden

Under planperioden vill Arvika bibliotek

  • Utöka programverksamheten för unga, 13-20 år.
  • Utöka programverksamheten mot personer med annat modersmål.

4. Samarbete och samverkan

För bästa verksamhet för våra användare strävar biblioteket efter att samverka med andra där det är möjligt. Mycket av bibliotekets verksamhet bygger på externa samarbetspartners såsom studieförbund, kyrkan och civilsamhället i övrigt. Nedan nämns några samarbeten som är mer organiserade.

Lärande och stöd
Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan folkbiblioteket och skolan. Biblioteksbussen besöker alla förskolor och de flesta grundskolor. Många klasser tas emot på biblioteket. Ingen av kommunens grundskolor har skolbibliotek. Det är viktigt att folkbiblioteket används som komplement till skolans egen verksamhet, folkbiblioteket ska inte kompensera för bristande skolbibliotek. Bibliotekspersonalens kompetens kan användas i rådgivande situationer vad gäller till exempel uppbyggnad av skolbibliotek. Vid större arbeten som till exempel gallring av gamla skolbibliotek är det tjänster som skolorna får köpa av folkbiblioteket. Om det kommer till prioriteringssituationer så ska folkbiblioteket prioritera barn och ungas fritid framför skolbesök.

Inom skolan finns sedan många år nätverket Läspiloterna. Där finns representanter från samtliga av kommunens grundskolor F-6. Dessa träffas ett par gånger per termin. Med inköpsstödet från Kulturrådet har det under åren byggts upp ett bestånd av boklådor som cirkulerar mellan skolorna. Lådorna byts i samband med Läspilotsträffarna, då man även utbyter erfarenheter om hur man jobbar med läsning. En av folkbibliotekets barnbibliotekarier finns med i nätverket och deltar i träffarna, bl.a. med boktips

Kommunens två gymnasieskolor, Kyrkebyskolan och Arvika Näringslivscentrum samarbetar med folkbiblioteket kring det gemensamma biblioteksdatasystemet.

Barnavårdscentralen
Arvika bibliotek har ett väl utvecklat samarbete med barnavårdscentralen. Det består i att barnbibliotekarier ibland besöker aktiviteter på BVC och att föräldragrupper ibland besöker biblioteket. Biblioteket bekostar också en gåvobok som BVC delar ut till barn som är 8 månader. Personal från bibliotek och BVC träffas även på gemensamma personalmöten.

BVC och Arvika bibliotek samarbetar också kring projekt Bokstart.

Bibliotek Värmland
Alla länets 16 kommuner tillsammans med sjukhusbibliotek, universitetsbibliotek och regionbibliotek samverkar i Bibliotek Värmland. Kommunbiblioteken samarbetar kring ett gemensamt biblioteksdatasystem och en gemensam webb. Detta ger fördelar till alla kommuninvånare som lätt kan ta del av det gemensamma mediebeståndet och det går att låna och lämna i olika kommuner. En gemensam webbplats är en styrka då vi kan samarbeta kring det arbete som behövs för en kvalitativ webb. Samarbetet ger också fördelar vid upphandlingar liksom vid kompetensutveckling.


5. Biblioteken inom utbildningssektorn

I juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek enligt följande paragraf i skollagen: 2:a Kap. § 36 . Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor.

Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för skolor och skolbibliotek. För att myndigheten ska godkänna ett skolbibliotek ställs fyra krav.

  1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller i nära anslutning till skolan. Det ska vara möjligt för eleverna att kontinuerligt använda biblioteket som en del i utbildningen och bidra till målen för denna.
  2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
  3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
  4. Skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens samt utgör stöd för elevens lärande och utveckling.

Skolverket definierar ett skolbibliotek som ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med stöd av biblioteksutbildad personal. Skolans bibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som en del av skolans läromedel och övriga utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svara för viss service” (Skolinspektionen 2011)

5.1. Grundskolan

I kommunen finns inga grundskolor med skolbibliotek enligt ovanstående definition.

5.2. Gymnasiebiblioteken

Kommunens två gymnasieskolor - Taserudsgymnasiet och Solbergagymnasiet - finns i Arvika tätort. På skolorna finns 12 av de 18 nationella programmen representerade samt introduktionsprogrammen. På gymnasieskolorna studerar cirka 800 elever totalt.

Båda gymnasierna erbjuder elever och personal skolbibliotek som är utrustade och bemannade med varsin heltidstjänst, fackutbildade bibliotekarier.

Genom att gymnasieskolorna använder samma biblioteksdatasystem som folkbiblioteken i länet, Book-it, kan elever och lärare använda samma lånekort på skolorna och folkbiblioteken.

Gymnasiebiblioteken ska vara redskap i skolornas pedagogiska arbete. Huvuduppgifterna är:

Att undervisa och hjälpa eleverna i informationssökning och källkritik

Att tillhandahålla och presentera ett litteratur-, databas- och tidskriftsbestånd som är lämpat för studierna men även för rekreation.

Att uppmuntra till läsning av skönlitteratur.

Sidansvarig:

Mattias Thorängen









Sidan uppdaterad: 2021-02-03
Kontakta oss
  • 39. Arvika Bibliotek
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Kyrkog 39 A

  • Eriqa Lindsten
  • Kultur- och fritidschef
  • Tfn 0570-818 30