Detaljplaner

flygfoto över Arvika

Detaljplaner reglerar hur marken och vattnet används och hur bebyggelsen utformas.

Vad är en detaljplan?

Detaljplaner reglerar hur marken och vattnet används och hur bebyggelsen utformas och ska enligt plan- och bygglagen upprättas vid följande tillfällen;

  • ny sammanhållen bebyggelse
  • ny enstaka byggnad eller anläggning vars användning får betydande inverkan på omgivningen
  • ny enstaka byggnad inom ett område där det är stort bebyggelsetryck
  • förändring eller bevarande av befintlig bebyggelse

Detaljplaner är juridiskt bindande och ligger till grund för bygglovprövningen. En detaljplan har rättsverkningar för kommunen och för enskilda fastighetsägare. Detaljplanen har en genomförandetid (= den tid kommunen garanterar fastighetsägarna att de rättigheter och skyldigheter som planen anger inte kommer att ändras). Genomförandetiden är minst 5 och högst 15 år, vilket innebär att fastighetsägaren har en garanterad byggrätt under genomförandetiden. Vill kommunen ändra detaljplanen under genomförandetiden kan fastighetsägaren ha rätt till ersättning. En detaljplan gäller alltid tills den ändras, ersätts eller upphävs.

Vissa mindre avvikelser från detaljplanen kan göras av Myndighetsnämnden (som tar beslut om bygglov) i samband med bygglovprövningen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen.

Det finns drygt 300 olika gällande detaljplaner i Arvika stad samt cirka 100 detaljplaner i övriga delar av kommunen och då främst inom tätbebyggda delar. Vissa av detaljplanerna i Arvika är upp till 100 år gamla. Äldre planer som till exempel byggnadsplaner, avstyckningsplaner, stadsplaner med mera gäller idag som detaljplaner och reglerar byggrätt.

Kommunstyrelsen, genom Kommunledningsutskottet, har ansvar för detaljplaneringen i kommunen och tar olika beslut i fråga om upprättandet av nya detaljplaner. Hur den fysiska planeringen ska bedrivas regleras av plan- och bygglagen, PBL. Mer information finns under sidan Planprocessen.

Detaljplanens dokument

Detaljplanen innehåller många olika dokument. Här förklarar vi vad de olika dokumenten innehåller.

Plankarta

På plankartan anges exakt vad som gäller inom hela det område detaljplanen omfattar. För all mark anges användning och egenskaper, till exempel användningen bostäder och egenskapen tvåvåningshus. Alla planbestämmelser redovisas tillsammans med plankartan, oftast även på samma dokument. Det är detaljplanekartan som är den juridiskt bindande handlingen.

Planbeskrivning

Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att lättare förstå den färdiga planen. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen kan också redovisas. Planbeskrivningen som ofta innehåller illustrationer är inte juridiskt bindande. Genomförandebeskrivningen påvisar de praktiska åtgärder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas. Den tar upp ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor.

Illustrationsplan

Med hjälp av en illustrationsplan kan kommunen på ett enkelt sätt åskådliggöra planförslaget för allmänheten. Med hjälp av en karta kan man till exempel visa hur ny bebyggelse kan placeras. Illustrationsplanen är inte juridiskt bindande. I de fall planen är flexibel och inte anger exakt var byggnaderna ska stå är illustrationsplanen ett exempel på en av många möjligheter till byggnadernas placering.

Övriga dokument

Till detaljplanen kan det även finnas andra handlingar som inte är obligatoriska. Det kan till exempel finnas ett gestaltningsprogram, som ger riktlinjer om hur bebyggelsen kan utformas. Materialet kan också omfatta ytterligare illustrationer. Det kan vara foton, teckningar, bildmontage eller annat som visar hur området kan se ut när detaljplanen har vunnit laga kraft och alla byggnationer är klara, när detaljplanen är genomförd. Övriga dokument kan vara utredningar gällande exempelvis buller, geoteknik eller natur- och kulturvärden.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB

Om en plan medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten, ska enligt plan- och bygglagen (PBL) en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. MKB är ett särskilt dokument där konsekvenserna av en föreslagen åtgärd ska framgå. Konsekvenserna av förslaget ska jämföras med ett så kallat 0-alternativ, att förändringen inte blir av. Ofta är påverkan på miljön inte så stor att en MKB krävs. De begränsade konsekvenser som uppstår redovisas då i planbeskrivningen.

Samrådsredogörelse

Efter samrådsskedet upprättas oftast en samrådsredogörelse, där de synpunkter som framförts under tiden för samrådet finns sammanställda. Varje synpunkt kommenteras och bemöts av kommunen. Inkomna synpunkter ska finnas sammanställda när planen antas.

Granskningsutlåtande

En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats i samband med granskningen eller utställningen. Alla inkomna synpunkter med kommentarer bifogas planhandlingarna när detaljplanen ska antas.

Gällande detaljplaner

De detaljplaner som vunnit laga kraft under senare år kan du se via kommunkartan. Äldre gällande planer finns att titta på i stadshusets arkiv.

Hjälpte informationen på sidan dig?