Lyssna på sidan Lyssna

Flyktingmottagning – så funkar det

Steg 1 - Asylsökande, asylboende

En asylsökande är en person som lämnat sitt land för att söka skydd, men ännu inte fått beslut om han eller hon kommer att få uppehållstillstånd.

När en person kommer till Sverige och söker asyl vänder sig den asylsökande till Migrationsverket. Under tiden som ansökan om asyl utreds ansvarar Migrationsverket för flyktingens uppehälle och ska skaffa fram boenden för de asylsökande. Det är sen den entreprenör som Migrationsverket skriver kontrakt med, som ansvarar för den löpande verksamheten på asylboendet. I Arvika kommun finns ett sådant boende i Stömne.

Kommunen har ingenting med själva asylboendet att göra, men har ett ansvar för att erbjuda asylsökande barn skolgång. Kommunen får olika former av ersättningar från Migrationsverket för de åtaganden som kommunen får i samband med att ett asylboende öppnas i kommunen.

Steg 2 -Uppehållstillstånd eller avslag

Att få ett uppehållstillstånd kan ta lång tid. Om den asylsökande beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska personen vända sig till Arbetsförmedlingen. En process påbörjas där personen ska kommunplaceras och etableringsinsatser ska göras. Fram till dess att personen själv ordnar med boende i en kommun eller att Arbetsförmedlingen i kontakter med kommuner runt om i landet hittar en möjlighet för personen att bosätta sig, finns personen kvar på asylboendet.

En asylsökande som får avslag på sin asylansökan har möjlighet att överklaga beslutet inom systemet för migrationsdomstolarna. Det är först när ett beslut vunnit laga kraft som verkställigheten av en eventuell utvisning kan påbörjas.

 

Steg 3 - Etablering i samhället

Arbetsförmedlingen har det samordnade ansvaret för flyktingars etablering i samhället. Målet är att varje vuxen ska försörja sig genom arbete och alla nyanlända ska bli delaktiga i det svenska samhället. Tillsammans med flyktingen och kommunen upprättar Arbetsförmedlingen en etableringsplan, där SFI (utbildning i svenska för invandrare) och samhällsorientering oftast ingår som en del av flyktingens aktiviteter för att komma in i det svenska samhället.

Vuxna flyktingar läser SFI i 2-3 terminer och studierna kan kombineras med praktik eller andra aktiviteter enligt etableringsplanen.

Flyktingen har sin försörjning genom den statliga etableringsersättningen som betalas ut av Försäkringskassan. Meningen med etableringsersättning är att den ska vara så lik vanlig lön som möjligt och bygger på att man presterar något och är aktiv under 8 timmar per dag, till exempel studerar språk. Det är inte alla flyktingar som har rätt till etableringsersättning - utan bara sådana nyanlända som kommunen får ett särskilt statsbidrag för etablering för.

Etableringen omfattar oftast de två första åren som personen är nyanländ i kommunen.

För att kunna köpa möbler, husgeråd och annan hemutrustning får flyktingen låna pengar från Centrala studiestödsnämnden (CSN) - ett så kallat Hemutrustningslån.

Kommunens ansvar för flyktingmottagning

Arvika kommun har tagit emot flyktingar från många olika länder sedan 1986. Enligt vårt avtal med Migrationsverket ska vi ta emot ett visst antal flyktingar per år (2016: 64 personer), det vill säga personer som fått uppehållstillstånd och som "kommunplaceras" i Arvika kommun.

Kommunen ansvarar för samhällsorientering (det vill säga information om hur samhället fungerar), svenskundervisning (svenska för invandrare, SFI), skola, barnomsorg och annan kommunal service.

Det finns också ett avtal om att Arvika kommun ska ta emot ett visst antal ensamkommande barn och ungdomar per år.

Kommunen har ett särskilt ansvar för de flyktingbarn som kommer när det gäller hälsa, utbildning och fritid. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Det är Arvika kommuns Integrationsenhet som håller i kontakterna med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, ansvarar för bosättning och introduktion och ger råd och stöd till kommunens mottagna flyktingar.

Finansiering av flyktingmottagningen

Det är staten som finansierar kommunens flyktingmottagande. Kommunerna får ett statligt bidrag för de personer som bosätter sig i kommunen och som omfattas av den statliga "ersättningsförordningen för flyktingmottagande med mera". Kommunen får varje år en grundersättning. Det är ett fast belopp oavsett kommunens storlek eller planerat mottagande. Kommunen får också en schabloniserad ersättning för varje flykting och annan utlänning som tas emot och omfattas av ersättningsförordningen.

Kommunen får även ett fast belopp per dygn för de ensamkommande barn och unga som man tar emot liksom andra ersättning från staten.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2017-07-12
Kontakta oss
  • 40. Integrationsenhet
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Fabriksg 5
  • Tfn 0570-814 11, 814 39, 814 49, 073-080 74 77