Lyssna på sidan Lyssna

Sjukgymnastik

Lokaler för sjukgymnastik/annan kroppsvård

Om du planerar att driva en lokal där allmänheten yrkesmässigt erbjuds sjukgymnastik eller annan kroppsvård (kiropraktik, massage, naprapatbehandling och liknande), så rekommenderas att du tar kontakt med Miljöstaben innan du skriver ett hyreskontrakt. Tillsammans med dig kan inspektörerna göra ett besök i lokalen för att se vilka förutsättningar den har, vilket minskar risken för att du drabbas av krav på ombyggnad i efterskott. Myndighetsnämnden är enligt miljöbalken tillsynsmyndighet för lokaler för sjukgymnastik och annan kroppsvård.

Du bör även kontakta Bygglovenheten på Arvika kommun, eftersom det kan finnas krav på bygglov och/eller anmälan.

Lokalen och dess inredning - allmänt

Lokalen ska vara inredd för sitt ändamål och den får inte användas till annan verksamhet (inte heller som bostad). Den ska, tillsammans med inredningen, vara lätt att hålla ren vilket innebär att väggar och golv ska vara beklädda med kakel, klinkers, plast eller liknande material som är lätta att våttorka.

Särskilda utrymmen

Det ska finnas ett särskilt rum för rengöring av redskap och annan utrustning som används vid behandlingen. Detta rum ska ha följande utrustning:

  • diskbänk (får inte kombineras med disk av husgeråd eller annat som inte hör till verksamheten)
  • tvättställ med pappershanddukar och hållare med flytande tvål
  • förvaringsskåp i tillräcklig omfattning
  • ett låsbart skåp för apoteksvaror (desinfektionssprit m m)
  • utrustning för rengöring av redskap (sterilisering och desinfektion)

Det ska finnas ett städutrymme med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten. I vissa fall kan det vara möjligt att bygga in både utslagsvask och armatur i ett städskåp. Det ska finnas krokar att hänga upp städutrustningen på.

En särskild personaltoalett ska finnas – undantag kan endast medges då lokalen för sjukgymnastik (eller annan kroppsvård) ligger i direkt anslutning till din privatbostad. Toaletten ska vara utrustad med tvättställ med pappershanddukar och hållare med flytande tvål. En särskild kundtoalett är önskvärt.

Det ska finnas ett tvättställ lätt tillgängligt vid behandlingsplatsen. Tvättstället på toaletten ska på grund av smittorisken inte användas för handtvätt i samband med behandling av en patient.

Miljöstaben får ofta synpunkter på kravet om tvättställ vid behandlingsplatsen – det kan ibland vara dyrt, svårt eller omöjligt att dra fram vatten och avlopp till behandlingsrummet. Detta är inte tillräckliga skäl att placera tvättstället någon annanstans – kan man inte dra fram vatten och avlopp till behandlingsrummet är lokalen inte lämplig för verksamheten.

Ett soputrymme ska finnas (eventuellt gemensamt med fastigheten).

Ventilation

För att minska infektionsrisken är det viktigt att ventilationen ger tillräcklig luftväxling och att temperaturen i lokalen är tillfredsställande. För att uppnå detta behövs ett frånluftsflöde på minst sju liter per sekund och person som maximalt vistas samtidigt i lokalen. Dessutom bör man göra ett tillägg med 0,35 liter per sekund för varje kvadratmeter yta som finns i lokalen.

För att frånluftsventilationen ska fungera krävs tilluftsventiler – antingen i form av mekanisk frånluftsventilation eller genom självdragsventiler. I stadsmiljö ska dessa ventiler förses med utbytbara filter. Frånluften får inte installeras på ett sådant sätt att man kortsluter frånluftsventilationen på toaletten (sådan ska alltid finnas). Luft från toaletten får alltså inte riskera att röra sig ut mot behandlingsutrymmet eller utrymmet för rengöring av redskap.

Viktigt att tänka på när verksamheten är i bruk

Den verksamhet du kommer att bedriva måste ske på ett sådant sätt att du inte riskerar att smitta de du behandlar. För att minimera risken krävs att du har bra rutiner för både lokalen och behandlingen. Städning och smittrening är därför viktiga delar i din verksamhet.

Städning

Det är viktigt att lokalen hålls i ett sådant skick att städningen inte försvåras. Lokalen ska alltid hållas ren och städningen ska ske med en metod som inte virvlar upp damm.

Smittrening

Välj i första hand att använda sterila engångsmaterial. I annat fall ska smittrening ske i tre steg:

  • först rengöring
  • därefter desinfektion och slutligen
  • sterilisering

Steg 1. Rengöring

Metod
Borstning med varmt vatten och lämpligt rengöringsmedel

Effekt
Bra rengöring är nödvändig för att inte minska effekten av den därpå följande desinfektionen och steriliseringen.

Steg 2. Desinfektion

Metod
Kan ske med värme (kokning i vatten under lock i minst fem minuter) eller med kemiskt desinfektionsmedel om de ytor och föremål som ska desinfekteras inte tål värme.

Effekt
Desinfektion dödar många bakterier men inte alla. Stelkrampsbakterier är ett exempel på bakterier som klarar desinfektion.

Steg 3. Sterilisering

Metod
Behandling med ånga (autoklavering) rekommenderas i första hand. Innan steriliseringen ska redskapen rengöras och desinfekteras på det sätt som beskrivs ovan. Redskapen bör dessutom – innan de blir steriliserade – förpackas i speciella emballage som gör att steriliteten vara en viss tid.

Steriliserade instrument ska hanteras så att de inte förorenas genom kontakt med icke smittrenade ytor som hud, kläder, dukar eller servetter.

Effekt
Ger så gott som fullständig avdödning av alla levande organismer.

Smittskydd

  • Det är viktigt att salvor och liknande som appliceras på huden inte förorenas. Om spatlar eller andra redskap används flera gånger måste de rengöras och desinfekteras mellan varje kund.
  • Du ska använda speciella arbetskläder. De ska vara ändamålsenliga och lätta att tvätta. De får inte användas för privat bruk.
  • Innan varje behandling ska du tvätta dina händer noggrant.
  • Alla hjälpmedel som kommit i direkt kontakt med patientens hud ska rengöras och desinfekteras innan de används på nytt.
  • Britsen ska desinfekteras efter varje patient.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2015-02-03
Kontakta oss
  • 15. Miljöstaben
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Östra Esplanaden 5

  • Expedition
  • Tfn 0570-817 46

  • Kjell Karlsson
  • Miljöskyddsinspektör
  • Tfn 0570-817 51

  • Maria Kerstin Johansson
  • Miljöskyddsinspektör
  • Tfn 0570-828 02