Lyssna på sidan Lyssna

Arbetsordning för Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige utgör motor i demokratiarbetet och medborgardialogen, samt beslutar i strategiska, långsiktiga och principiellt viktiga frågor. Kommunfullmäktiges framtidsgrupper bidrar i denna process och fokuserar på uppdrag där underlag tas fram för debatt och dialog. Kommunstyrelsens roll är att bereda ärenden för politiskt beslut i Kommunfullmäktige, samt ansvara för all verksamhet utom den myndighetsutövning som hör till Myndighetsnämnden.

Kommunens styrfilosofi ska vara framtidsinriktad, bygga på förverkligandet av visionen för Arvika kommun, ekonomiska styrprinciper och på de av Kommunfullmäktige antagna kärnvärdena. Dessa kärnvärden ska genomsyra både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen:

  • Medborgarfokus
  • Stolthet
  • Resultatinriktning
  • Öppenhet
  • Förnyelse

Antagen av Kommunfullmäktige den 24 april 1978, § 77.
Senast ändrad av Kommunfullmäktige den 25 januari 2016, § 6.

Utöver det som föreskrivs om Kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Antalet ledamöter (5 kap 1-4 §§)

§ 1
Fullmäktige har 49 ledamöter.

I vallagen finns bestämmelser om antalet ersättare.

Kommunfullmäktiges presidium (5 kap 6 §)

§ 2
De år då val av Kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer Fullmäktige bland ledamöterna ett presidium bestående av en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Presidievalen ska förrättas på det första sammanträdet med nyvalda Fullmäktige.

Presidiet väljs för Fullmäktiges löpande mandatperiod.

§ 3
Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande, om Fullmäktige inte beslutar annat, den som har varit ledamot i Fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident.

§ 4
Om någon medlem av presidiet avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör Fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.

Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.


§ 5
Fullmäktiges presidium har till uppgift att leda Kommunfullmäktiges arbete vad avser att definiera och aktualisera fullmäktigeärenden, samt vara delaktiga i planeringsprocessen. Presidiet ska också ha regelbundna kontakter med Kommunfullmäktiges gruppledare samt dessutom egna träffar med Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören, där uppföljning av enskilda viktiga ärenden är huvuduppdraget. Presidiet har också ansvar för att upprätta ett årskalendarium för Fullmäktiges arbete. Fullmäktiges presidium och revisorerna har regelbundna överläggningar minst två gånger varje år.


Kommunfullmäktiges framtidsgrupp

§ 6
Bland Kommunfullmäktiges ledamöter utses framtidsgruppen om vardera tretton ledamöter.

Syftet med framtidsgruppen är att utveckla medborgardialogen, öka legitimiteten för politiskt arbete, få en bättre långsiktig planering och vitalisera Kommunfullmäktiges arbete.

Framtidsgruppen uppdrag är att i dialog med medborgarna fördjupa kunskapen i viktiga framtidsfrågor.

Uppdragen tilldelas framtidsgruppen av Kommunfullmäktiges presidium. Presidiet ska innan fastställandet av uppdragen förankra dessa hos fullmäktiges gruppledare och framtidsgruppen presidier.

Kommunfullmäktige kan utse tillfällig framtidsgrupp för specifik fråga.

De tillfälliga framtidsgruppernas uppdrag tidsbegränsas.

Framtidsgruppen redovisar sina uppdrag i rapporter till Kommunfullmäktige.

I arbetet med framtidsgruppen uppdrag representerar ledamöterna Kommunfullmäktige.

Inom framtidsgruppen utses ordförande och två vice ordförande.

 

Tid och plats för sammanträde (5 kap 7 och 11 §§)

§ 7
Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli. För varje år bestämmer Fullmäktige dag och tid för sammanträdena.

De år då val av Fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda Kommunfullmäktige första gången i oktober.

Avgående Fullmäktige bestämmer dagen och tiden för första sammanträdet med nyvalda Fullmäktige.


§ 8
Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd i presidiet.

En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet.

§ 9
Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd i presidiet ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast anslås på kommunens anslagstavla samt på kommunens webbplats.

§ 10
Fullmäktige sammanträder på Arvika Näringslivscentrum i Arvika.

Ordföranden får efter samråd i presidiet bestämma en annan plats för ett visst sammanträde.

§ 11

Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningarna.

Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde

§ 12
Om Fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan Fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar Fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta.

Om Fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.

Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.


Ärenden och handlingar till sammanträdena

§ 13
Ordföranden bestämmer efter samråd i presidiet när Fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.

§ 14
Kommunstyrelsens och övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare en vecka före sammanträdet via läsplatta för de ledamöter som har sådan och annars i papper.

Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.

Handlingar i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.

Interpellationer och enkla frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda.

Beslut om ändrad föredragningslista i förhållande till kungörelsen ska protokollföras.

Anmälan om hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap 12-17 §§)

§ 15
En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till Kommunledningsstabens Kansli. Sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.

§ 16

Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.

Ledamoten är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring.

§ 17
Det som sagts om ledamot i 15 och 16 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.

§ 18
Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

Upprop

§ 19
En uppropslista som visar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet.

I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan.

Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.

Protokollsjusterare (5 kap 61 §)

§ 20
Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträde.

Sedan uppropet har förrättats enligt § 19, väljer Fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.


Turordning för handläggning av ärendena

§ 21
Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen.

Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.

Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen.

Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.

Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap 23 § , 5 kap 21 och 22 §§)

§ 22
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller utskott vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet.

Ordföranden och vice ordförandena i namn- och valberedningen får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.

Ordföranden i en nämnd, utskott, bolag eller i en Fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret.


§ 23
Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten. Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när Fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen när Fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning.


§ 24
Ordföranden låter efter samråd i presidiet i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna, Fullmäktigeberedningarna, Kommunstyrelsens utskott, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

Om Fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd i presidiet i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

§ 25
Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden.

Verkställande direktör i kommunalt bolag får delta i överläggning rörande bolagets verksamhet.

Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.


Talarordning och ordningen vid sammanträdena
(5 kap 38 – 39 §§, 40-45 §§)

§ 26
Den som har rätt att delta i Fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad.

Den som har rätt att delta i Fullmäktiges överläggningar har också rätt till en replik på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.

Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom/henne ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans/hennes anförande.

Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse.

Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet.

Yrkanden

§ 27
När Fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras, återtas eller läggas till, om inte Fullmäktige beslutar medge det enhälligt.

Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.

Deltagande i beslut (4 kap 20 § första stycket)

§ 28
En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas.

En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om Fullmäktige fattar det med acklamation.

Omröstningar (4 kap 20 § andra stycket, 5 kap
40-47 §§)

§ 29
När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsett att justera protokollet.

Omröstningar genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan.

Ordföranden avger alltid sin röst sist.

Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslag. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

§ 30
En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.

En valsedel är ogiltig om den

- upptar namnet på någon som inte är valbar

- upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas

- upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådant val finns särskilda föreskrifter i lag.

Motioner (4 kap 16 §)

§ 31
En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av den eller de ledamöter som väcker motionen.

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.

En motion väcks genom att den ges in till Kommunledningsstaben Kansli.

En motion får också lämnas vid ett sammanträde med Fullmäktige.

En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober.

Interpellationer (5 kap 49-53 §§)

§ 32
En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.

Den bör ges in till Kommunledningsstaben Kansli två arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.

Interpellation och svar ska behandlas samtidigt.

Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Interpellationen och svaret ska finnas med i handlingarna inför sammanträdet.

Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av Fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.

En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte.

Interpellationen behandlas vid Fullmäktigesammanträdet efter det att upprop genomförts.

Frågor (5 kap 54-56 §§)

§ 33
Vill ledamot eller tjänstgörande ersättare framställa fråga, gäller utöver vad som stadgas i 5 kap 54-56 §§ kommunallagen följande:

- Frågan ska kunna besvaras utan större omgång.

- Fråga får ställas om det som ligger inom kommunens ansvarsområde. Fråga får ej ställas avseende ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.

- Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet.

- Fullmäktige ska utan föregående överläggning ha beslutat att frågan får framställas.

- Frågan bör besvaras vid sammanträdet. Svaret behöver inte vara skriftligt.

- Frågan ställs efter det att upprop genomförts.

I debatt med anledning av frågan får endast den som framställt frågan och den tillfrågade delta.

Medborgarförslag (5 kap 23, 33 §§)

§ 34
Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärenden i Fullmäktige genom medborgarförslag. Ett medborgarförslag

-       ska vara skriftligt

-       ska innehålla adress och telefonnummer

-       får inte ta upp ämnen av olika slag

-       väcks genom att det lämnas in till Kommunledningsstabens Kansli, eller vid ett Fullmäktigesammanträde.

Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak om det ligger inom Fullmäktiges befogenhetsområde.

Då Fullmäktige remitterar medborgarförslaget fattar Fullmäktige samtidigt beslut om vilken instans (Fullmäktige eller styrelse/nämnd) som ska avgöra ärendet. En styrelse/nämnd som fått rätt att besluta i ett ärende som väckts genom medborgarförslag får inte delegera denna beslutanderätt.

Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i Fullmäktige. En styrelse/nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera Fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Styrelsen/nämnden ska även informera om de ärenden som inte avgjorts inom ett år från det att ärendet väcktes i Fullmäktige.


Allmänhetens frågestund (kap 8 20 §)

§ 35
Folkbokförd i kommunen får muntligen eller skriftligen ställa frågor om kommunens verksamhet vid sammanträde med fullmäktige.

Frågan får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

Frågan ska ha ett bestämt innehåll, syfta till att inhämta faktiska upplysningar och kunna besvaras utan större omgång. Den får vara försedd med en kort inledning (max tre minuter).

Frågan riktas till ordförande i nämnd, utskott, bolag eller en Fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som Fullmäktige bestämmer. Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet.

Fullmäktige får besluta att ordförande i en nämnd eller utskott får överlåta besvarandet av en fråga till en av Fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för ett kommunalt företag eller till ordförande i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen är medlem i.

När en fråga ställs, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta. Frågan ska kunna besvaras utan större omgång och bör besvaras vid sammanträdet. Ytterligare överläggningar får inte förekomma.


Bolagens initiativrätt

§ 36
Styrelsen i kommunalt bolag får väcka ärenden i Fullmäktige, i sådana ärenden där bolaget är skyldigt att tillse att Fullmäktige hålls informerade och får ta ställning.


Beredning av ärenden (5 kap. 26-33 §§)

§ 37
Om Fullmäktige inte beslutar något annat, avgör Kommunstyrelsen hur de ärenden som Fullmäktige ska behandla ska remitteras.

Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

På varje ordinarie sammanträde med Fullmäktige ska redovisas de Fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats.

Prövning av ansvarsfrihet och revisionsanmärkning
(9 kap 16 §)

§ 38
Om Fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen ska inhämtas från den nämnd eller Fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats.

Fullmäktiges presidium bereder frågan om prövning av ansvarsfrihet.

Valberedning

§ 39
På det första sammanträdet med nyvalda Fullmäktige väljer Fullmäktige en valberedning bestående av sju ledamöter och lika många ersättare.

Bland ledamöterna väljer Fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och två vice ordförande i för den tid som de har valts att vara ledamöter.

Vid ordförandens frånvaro ska vice ordförande som har samma partitillhörighet som ordföranden träda in i första hand. Den ordförande som utsetts att företräda ett annat parti än det ordföranden företräder träder in i andra hand.

Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som Fullmäktige ska behandla med undantag av valen av Fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval.

Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.

Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.


Namnberedning

§ 40
I samband med val av Kommunstyrelse och övriga nämnder, utser Fullmäktige en namnberedning. Namnberedningen består av fem ledamöter och lika många ersättare.

Bland ledamöterna väljer Fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och två vice ordförande i för den tid som de har valts att vara ledamöter.

Vid ordförandens frånvaro ska vice ordförande som har samma partitillhörighet som ordföranden träda in i första hand. Den ordförande som utsetts att företräda ett annat parti än det ordföranden företräder träder in i andra hand.

Namnberedningen har till uppgift:

  • att upprätta och till Fullmäktige inge förslag till namn eller till ändring av sådana på stadsdelar och kvarter, trafikleder, gator, vägar, broar, hamnar, parker, torg och andra öppna platser, samt belägenhetsadresser
  • att biträda Kommunstyrelsen med råd och upplysningar vid upprättande av förslag till namn eller till ändring av sådana på kommunala institutioner och byggnader såsom servicehus, gruppboenden, skolor, idrotts- och friluftsanläggningar, förvaltningsbyggnader, vatten- och reningsverk, museer, teatrar, bibliotek, flygplatser, busshållplatser, bostads- och industriområden
  • att till Fullmäktige avge yttrande över förslag från Kommunstyrelsen enligt punkten ovan
  • beredningen kan när behov bedöms föreligga, själv lägga fram namnförslag till Fullmäktige.
  • att i övrigt fullgöra de uppdrag, som av Fullmäktige eller Kommunstyrelsen överlämnas till namnberedningen.

Namnberedningens verksamhet regleras i särskilt reglemente.

Justering av protokollet (5 kap 61 och 62 §§)

§ 41
Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan Fullmäktige justerar den.


Reservation (4 kap 22 §)

§ 42
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

Om Fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motivationen dock lämnas så snart det kan ske i samband med sammanträdet.

Expediering och publicering

§ 43
Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet.

Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.

Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar Fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i Fullmäktiges namn, om inte Fullmäktige beslutar annat.

§ 44
Protokollet ska, utöver de i 5 kap 62 § kommunallagen uppställda kraven på tillkännagivande, även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2017-06-28
Kontakta oss
  • 9. Kansli
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Östra Esplanaden 5

  • Mattias Thorängen
  • Utredningssekreterare
  • Tfn 0570-814 21
Mer information