Lyssna på sidan Lyssna

Riktlinjer för medelsplacering och finansiering

Antagna av Kommunfullmäktige den 17 december 1990, § 178.
Senast ändrat av Kommunfullmäktige den 14 december 2009, § 289.

Allmänna riktlinjer

Målsättningen är att uppnå en effektiv och affärsmässig finansförvaltning och att optimera kommunens räntenetto med hänsynstagande till bl.a. säkerhet och likviditet.

Medelsplacering

Riktlinjerna omfattar kommunens egna medel.

Medelsplacering får ske i form av:

  • inlåning i bank
  • köp av kort- eller långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av:

a. svenska staten samt statens helägda bolag med dotterbolag
b. banker samt bankers helägda dotterbolag
c. bostadsfinansieringsinstitut, försäkringsbolag eller motsvarande
d. kommuner och landsting
e. finansbolag, företag m.fl. som tillhör rating kategori K-1 och K-2 noterade i Nordisk Rating AB offentliga kreditrating
f. övriga utgivare

  • likviditetsförvaltningsavtal med banker

Löptiden för placerade medel ska avvägas mot likviditetsprognos och kortfristiga lånemöjligheter samt bedömningen av räntenivåer och ränteutveckling.

Placering hos finansbolag, företag m.fl. som tillhör ratingkategori K-1 och K-2 för inte överstiga 10 mkr eller 25 procent av totalt placerat belopp. Löptiden för placering inom denna kategori får inte överstiga 180 dagar.

Handel med terminer, optioner och aktier medges inte.

För utlåning/placering i de former som redovisats ovan ska normalt ingen säkerhet krävas. Undantag utgör kategori f, övriga utgivare, där bankgaranti krävs.

Finansiering

Finansiering får ske i form av:

  • lån på svenska marknaden, t.ex.: svenska staten, bank eller bankägt finansbolag, bostadsfinansieringsinstitut, svenska försäkringsbolag och pensionsanstalter, kommunens egna bolag, kommun och landsting, företag
  • utlandslån
  • leasing
  • sale and lease back

Upptagande av lån sker inom ramen för Kommunfullmäktiges lånebeslut. Långfristig upplåning upptas främst för att finansiera investeringar. Avvägning mellan kort- och långfristig upplåning sker med hänsyn till bedömningen av räntenivåer och ränteutveckling. Kortfristiga lån upptas vidare för utjämning av likviditetssvackor och i förekommande fall byggnadskreditiv.

Upptagande av utlandslån får inte överstiga 20 mkr eller 20 procent av totala upplåningsvolymen. Utlandslån bör upptas som korglån med ett års löptid.

Leasing kan användas som alternativ finansiering för anskaffning av fordon, maskiner och inventarier.

Sale and lease back — försäljning av anläggning och återhyra — kan utnyttjas för finansiering av större objekt i särskilda fall.

Beslut, delegation mm

Samtliga finansieringsbeslut ska tas av Kommunfullmäktige. Ram för kortfristig upplåning, för att täcka likviditetsbehov, beslutas i samband med fastställande av budget.

Placering av likvida medel handläggs av ekonomistaben och beslutas av ekonomichefen.

Upptagande av lån och omplacering av äldre lån beslutas av ekonomichefen med kommundirektören som ersättare.

Tecknande av leasingavtal beslutas av ekonomichefen.

Sale and lease back avtal ska alltid godkännas av Kommunfullmäktige.

Vid avsteg från gällande riktlinjer för placering och finansiering, som inte är av principiell betydelse eller av större vikt, ska beslut fattas av Kommunstyrelsen.

Beslut om upptagande och omskrivning av lån samt leasing ska löpande rapporteras till Kommunstyrelsen.

Beslut om medelsplacering rapporteras tertialsvis till Kommunstyrelsen.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2017-04-03
Kontakta oss
  • 5. Ekonomi
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Östra Esplanaden 5

  • Birgitta Jansson
  • Ekonomichef
  • Tfn 0570-818 57