Lyssna på sidan Lyssna

Stadsparken

Stadsparken 1917

Retuscherat foto av stadsparken 1917.

Strandområdet öster om de planlagda kvarteren var i 1818 års stadsplan över Oscars stad reserverat för packbodar. Mebiusviken eller Höviken, senare kallad Kattviken, avskildes från Kyrkviken, med en järnvägsbank i samband med anläggandet av Nordvästra stambanan, vilken invigdes i hela sin längd år 1871. I 1898 års stadsplan avsattes ett större grönområde kallat Tivoliplan söder om det s k Ängenområdet.

Jubileumsutställningen 1911

För att uppmärksamma köpingens 100-årsminne och Arvikas nya stadsprivilegier anordnades sommaren 1911 en stor industri-, hantverks- och konstutställning. Genom att delvis fylla igen Kattviken eller Tivoliviken och anordna en stensatt kajkant skapades ett stort utställningsområde med ett flertal imponerande utställningshallar och paviljonger, ritade av utställningsarkitekt Elis Beckert. Efter utställningens avslutande försåldes och bortflyttades samtliga byggnader.

Förslag till stadspark

Apotekare Hjalmar Julin befarade att "Då alla byggnader borttages från tivoliplatsen förvandlas den åter till en ful sandöken". I skrivelse till stadsfullmäktige daterad den 24 juli 1911 skrev han att "då denna sommarens utställning har gifvit oss erfarenhet om att det verkligen behöfves en centralt belägen, för allmänheten mot en obetydlig afgift tillgänglig, ordnad och snyggt underhållen plats (en Göteborgs Slottsskog i liten skala) där äfven tillgång finnes till för ungdomen lämpliga nöjen".

Uppdraget, att ta fram ett förslag till en ny stadspark i Arvika, gick till trädgårdsdirektör Carl Henrik Granqvist, som var stadsträdgårdsmästare i Karlstad. Granqvist hade tidigare tjänstgjort på Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Stadsfullmäktigebeslut

Vid sammanträde den 13 maj 1913 beslöt stadsfullmäktige att snarast möjligt ombesörja Tivoliplanens ordnande i huvudsaklig överensstämmelse med det framtagna förslaget jämte de ändringar som de två stadsfullmäktigeledamöterna Henrik Schröder och Erik Hugo Ahlenius utarbetat. Genom särskilda beslut godkände man också:
- att godkänna den av Schröder föreslagna pergolaanordningen å Tivoliplanen
- att vikarna vid Tivolivikens östra ände skulle utfyllas och avrundas enligt av ordföranden framställt förslag, samt
- att uppdraga åt drätselkontoret att utreda frågan om en fontäns anordnande på Tivoliplan.

Parkens anordnande

År 1913 fick parken sin definitiva utformning då jord påfylldes, träd, buskage, pergola, blomsterrabatter och prydnadsväxter planterades. Öster om parkområdet anlades en fågeldamm och i den kvarvarande Kattviken iordningställdes en småbåtshamn med bryggor. Den äldre Tivoliplanen överflyttades till det återstående området öster om fågeldammen. Gångstråket mellan fågeldammen och båthamnen planterades med silverpilar och fick benämningen Silverallén. Liksom i alla välanlagda stadsparker uppfördes det även i Arvika en musik- och serveringspaviljong. Stadsparken är idag en av jämförelsevis få kvarvarande stadsparker.

Pergolan - unik i Sverige

Ordet pergola är italienska och betyder lövsal. Lövtäckta pelargångar kom att bli viktiga inslag i italienska renässansträdgårdar där de gav skugga och svalka. De skapade också stämning och spänning åt trädgården, då man genom lövtäckta gånger kunde vandra från rum till rum med nya överraskningar. Pergolor uppfördes ofta av dyrbara material ej sällan med pelare av marmor. Under 1600-talet blev lövtäckta gångar ett omtyckt stämningsskapande inslag även i svenska parkanläggningar. I Sverige utvecklades en egen stil med en mängd dekorativa detaljer i olika former och material. Pergolan i Arvika uppfördes år 1913 och hade ursprungligen ett högt flackt valv. Detta har senare utbytts mot en lägre sadeltakskonstruktion. Pergolan, som är täckt med vildvin, är uppdelad i två segment, som tillsammans mäter hela 82 meter.

Enligt trädgårdshistorikern Eva Jansson på Alnarp i Skåne lär det finnas en pergola i England, som är över 90 meter lång. Även om pergolan i Arvika stadspark är något kortare är den dock unik i sitt slag i Sverige och sannolikt också av internationellt intresse.


Texten om Arvika stadspark är sammanställd av antikvarie Annalena Nordström. Materialet kan också fås som en broschyr på biblioteket ("Arvika stadspark - en tillbakablick över kommunens gröna lunga") som även innehåller bilder från kommunens bildarkiv och från privata bildarkiv.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2017-08-15