Lyssna på sidan Lyssna

Sågudden

Kattviken och Sågudden på 1890-talet.

Kattviken med järnvägsbanken på 1890-talet. I bakgrunden syns Greys sågverk på nuvande Sågudden.

Sågudden är belägen invid Kyrkviken strax öster om Arvika centrum. Området tillhörde i äldre tid det närliggande säteriet Vik vars långa och intressanta gårdshistoria är intimt förknippad med Arvikas stadshistoriska utveckling. På udden och i dess närhet finns fornlämningar som kan visa på ett järnålderstida Vik eller ett Vik i vardande. År 1883 inkorporerade köpingen en strandremsa utmed udden och 1903 inköptes hela Viks egendom. År 1855 påbörjades stakningen av Nordvästra stambanan som skulle förbinda unionsstäderna Stockholm och Christiania (Oslo). Vid en stämma 1863 beslöt köpingen upplåta mark för järnvägen. Järnvägen kom att avskilja udden från Styckåsskogen i norr. Stambanan invigdes i hela sin längd den 16 juni år 1871.

Det nya kommunikationsnätet, i kombination med den livliga sjöfarten, inspirerade den engelske sjöofficeren Allen Hopwood Grey att uppföra ett sågverk på uddens västra del. Från huvudspåret drogs ett stickspår fram till det ångdrivna sågverket. Strax öster därom byggde Anders Rudolf Edgren år 1896 ett lokomobildrivet cirkelsågverk och udden levde med rätta upp till sitt nya namn - Sågudden.

Strax öster om Edgrens sågverk hade Wallin & Johansson ett mindre båtvarv med slip och verkstadsskjul. Varvet inköptes av staden 1920 varefter det revs. Norr om Greys sågverk och järnvägsbanken byggdes 1902 en 20 m lång kägelbana. Banan hade två föregångare inne i köpingen.

1903 beslöt köpingen att upplåta uddens östra del som avstjälpningsplats för sopor, avskräden och illaluktande avfall. Tippen fick i folkmun namnet Klondike och latrinområdet väster om Viksälven kallades för Pottängen. Efter att sågverksamheten upphört 1907 beslöt köpingen att Sågudden skulle snyggas upp. 1911 bildades en förening för Arvikas förskönande vars första uppgift var att iordningsställa området. Den kvarvarande stora tegelskorstenen till Greys sågverk revs, promenadvägar anlades utmed stranden och soffor sattes ut på lämpliga ställen. 1911 byggde Arvika-Verken en 90 m lång rälsbana och lastbrygga över udden mellan fabriksområdet på Vik och Kyrkvikens strand. Den användes främst för sågverkets behov och revs 1925.

Sågudden var vid 1900-talets början en uppskattad badplats sommartid. Herrarna badade vid den s k Pojkbjörka och kvinnorna vid Flickbjörka. Invid järnvägsbanken mellan Sågudden och staden fanns sedan 1903 ett kallbadhus men då detta årligen skadades av vårisens påfrestningar beslöt man år 1921 att bygga ett nytt badhus invid Flickbjörka. Det ritades av arkitekt Ludvig Mattson och var indelat i herr- och damsida och försett med en 25 meter lång brygga ut i vattnet. År 1926 tillbyggdes ett hopptorn. Den försämrade vattenkvalitén i Kyrkviken bidrog till att badhuset revs 1942. Visst material kom att återanvändas vid Kjörselvikens friluftsbad vid Västra Sund.

År 1934 anlades en väg ut till Viksholmen sydost om Sågudden. På holmen byggdes en friluftsscen vilken invigdes under stora festligheter den 11 juni 1957. Under många år spelades där bl a sång- och folklustspelet Värmlänningarna. Efter förfall och vandalism revs friluftsscenen 1984 och platsen iordningställdes för uppställning av en mobil scen.

Såguddens friluftsmuseum

Efter att Arthur Hazelius livsverk Skansen öppnats i Stockholm 1891 anlades ett flertal större friluftsmuseer runt om i hela Norden. Denna nya typ av museianläggningar blev under 1900-talet en nordisk innovation inom museivärlden och har fått sina efterföljare även i andra världsdelar. I Arvika bildades år 1904 Västra Värmlands Fornminnesförening på initiativ av Anders Gustaf Hedenskog. 1913 beslöt stadsfullmäktige att "upplåta lämplig plats å den så kallade Sågudden för uppförande av en museibyggnad".

Samma år uppsattes en rökstuga från Finnskogen på området. Därefter har ett tjugotal byggnader, däribland en storbondegård, soldattorp, väderkvarn, båthus med kyrkbåt, skvaltkvarn, smedja, kölna, visthusbodar m m flyttats till platsen.

Friluftsmuseets byggnader ger tillsammans med inventarier, forn-, medeltids- och kyrksal en mycket god inblick i livet i Västvärmland under äldre tid. Den vackra naturmiljön och Högloftets servering bidrar ytterligare till att göra Sågudden till ett mycket uppskattat besöksmål och rofylld oas.


Texten om friluftsmuseet Sågudden är sammanställd av antikvarie Annalena Nordström och tidigare stadsträdgårdsmästaren Benno Gustafsson. Materialet kan du också få som en broschyr på biblioteket  ("Arvika - en tillbakablick över stadens friluftsmuseum Sågudden") som även innehåller bilder från kommunens bildarkiv och från privata bildarkiv.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2017-08-15