Lyssna på sidan Lyssna

Kommunvapnet

Teorierna om varför Arvika kommun har just en häst i sitt heraldiska vapen är många. Någon pekar på den omfattande hästhandeln, andra på den långa travtraditionen eller påpekar rent av lite elakt att Arvika ibland kallades hästskojarstaden.

En av de många olika teorier som finns - och kanske en av de mest trovärda - , säger att "motivet anspelar på en värmländsk sägen, enligt vilken näcken ska visa sig på land i skepnad av en vit häst - ett ämne som för övrigt Selma Lagerlöf tagit upp i sin berättelse "Vattnet i Kyrkviken". Denna sägen inspirerade bildhuggaren Christian Eriksson, en son av Arvika, att till en utställning 1911 rita ett vapen med en vit häst i blått fält."

Stadsvapnet fastställdes 1918 som en häst av silver på blått fält bestrött med kugghjul av samma metall syftande på industrin. (Den stegrande hästen på minnespengen över 1911 års utställning lär ha använts som förebild, då riksheraldikern lät rita vapenförslaget!)

Arvikas vapen

Arvikas vapen

Efter kommunsammanslagningen 1971 blev det också stadens vapen som fick representera den nybildade kommunen. I själva verket fanns det då sex olika existerande kommunvapen att välja bland, från Arvika, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Stavnäs och Älgå. Motiveringen till att Arvikas vapen blev det utvalda, var att stadens vapen var det äldsta och det mest kända, knutet till en lokal sägen och att Arvika stad var den till folkmängden största kommunen.

De vapensköldar som representerade landsförsamlingarna Brunskog, Glava, Gunnarskog, Stavnäs och Älgå fick officiellt inte mer än något tiotal år på nacken, men syns fortfarande lite då och då i olika sammanhang.

(Observera att heraldiska vapen, som till exempel kommunvapen, är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas utan tillstånd. I Arvika kommun är det Kommunstyrelsen som tar sådana beslut.)

Brunskog

Brunskog

Brunskog
(1957) "I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en". Anspelar på ortnamnets senare del och på det betydande skogsbruket.

Glava

Glava

Glava
(1960) "I sköld kluven av silver och svart, två mot varandra vända skifferhackor av motsatta tinkturer". Anspelar på skifferhackan (från 1600-talet) och Glava skifferbrott.

Gunnarskog

Gunnarskog

Gunnarskog
(1954) "I fält av silver en gående rödtungad järv åtföljd av tio gröna grankvistar, varav fem ovan och fem nedan, i båda fallen ordnade tre och två." Vapnet för Värmland var i gamla tider en stående järv, vilket kan ses i en vapenbok från 1562, som nu finns i Bibliotheque Nationale i Paris. 1567 ändrade Erik den XIV landskapsvapnet till en örn. Grankvistarna syftar på landskommunens namn.

Stavnäs

Stavnäs

Stavnäs
(1959) "I fält av silver två korslagda, med blå doppskor försedda, röda pilgrimsstavar, åtföljda i övre vinkeln av ett blått kryckkors och i nedre vinkeln av ett blått ankare". Kryckkorset kommer från dåvarande Värmskog kommuns vapen fastställt 1951. Pilgrimsstavarna syftar på en pilgrimsled genom Stavnäs socken, medan ankaret betecknar Högeruds socken som ligger mellan sjöarna Glafsfjorden och Värmeln och har hamnar vid båda.

Älgå

Älgå

Älgå
(1957) "I fält av silver två stolpvis ställda svarta strängar, inneslutande fyra stolpvis ordnade svarta hästskor". Symboliserar den hästjärnväg som fanns 1853-1885 mellan Ränkesed och Sulviks lastplats vid Älgåfjorden och som ombesörjde transporten av bruksprodukter.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2017-08-15
Mer information