Lyssna på sidan Lyssna

Koordinatsystem

När man behöver veta precis var en plats finns på kartan - avsett om det är en plats, ett hus, en väg eller något annat - använder man koordinatsystem med värden i både plan- och höjdlägen. Detta kallas för geodetisk mätning och ger stor noggrannhet, ofta mindre än ett par centimeter.

Koordinatsystem för att mäta plana lägen

SWEREF99 är det officiella referenssystemet som används i Sverige idag för att mäta plana lägen.

I dag är det vanligt att man bestämmer sin position med hjälp av satelliter (GPS). Om positionen bestäms enbart med data från GPS-satelliterna blir den uttryckt i det globala referenssystemet WGS 84. Osäkerheten för sådana positioner ligger på cirka tio meter.

Önskar man högre noggrannhet måste man kombinera sina GPS-data med data från punkter på marken, till exempel punkter i det svenska nätverket av permanenta stationer, SWEPOS. Man får då sin position uttryckt i det referenssystem som de markbaserade punkterna är angivna. I Sverige används referenssystemet SWEREF 99 för detta ändamål.

Höjdsystem

Rikets Höjdsystem 2000, RH 2000, är Sveriges nya nationella höjdsystem och det infördes officiellt år 2005.

RH 2000 representeras på marken av cirka 50 000 fixpunkter och har därmed mycket bättre nationell täckning än sina föregångare RH 00 och RH 70.

Med införandet av RH 2000 har det för första gången skapats möjligheter för alla lokala användare att ansluta sina lokala höjdnät till ett höjdsystem som håller en mycket hög kvalitet såväl regionalt som lokalt.

Nätet är anslutet till våra grannländer och beräknat enligt europeisk standard, vilket innebär att RH 2000 kan betraktas som en del av det europeiska höjdsystemet.

Då landet kontinuerligt rör sig och deformeras i höjdled på grund av landhöjningen måste alla höjdvärden relateras till en viss tidpunkt - epok. Epoken för RH 2000 är år 2000, vilket betyder att höjdvärdena på fixarna beskriver läget år 2000. Landhöjningen är olika stor i olika delar av landet vilket gör att skillnaden mellan RH 00 (år 1900) och RH 2000 är cirka en meter där landhöjningen är som störst, i trakterna kring Umeå, och nära noll i sydligaste Sverige. På motsvarande sätt uppgår skillnaden mellan RH 70 (år 1970) och RH 2000 till ungefär en tredjedel av detta. I Arvikatrakten är landhöjningen cirka 0,5 cm per år.

Sidansvarig:

Sidan uppdaterad: 2015-02-03
Kontakta oss
  • 19. Karta/mät/GIS
  • 671 81 Arvika
  • Besöksadress Östra Esplanaden 5

  • Jan Vikner
  • 1:e mätingenjör
  • Tfn 0570-816 55

  • AnnaKarin Jansson
  • Kartingenjör
  • Tfn 0570-816 46
Mer information