Skyddsjakt

Ibland blir vilda djur ett bekymmer inne i ett samhälle. Skyddsjakt kan då bli aktuellt.

Skyddsjakt kan bli aktuellt när man vill förebygga att vilt orsakar skador, sprider smitta eller med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. Skyddsjakt kan då bedrivas, trots att jakt annars inte är tillåten på den aktuella djurarten eller på den aktuella tiden på året.

Skyddsjakt går ibland ut på att ta bort någon enstaka individ som är särskilt besvärlig. Det kan också handla om skadade djur som behöver avlivas. Andra gånger vill man med skyddsjakten främst skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tyvärr ger skyddsjakt många gånger bara en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att i första hand försöka hitta andra och mer långsiktiga lösningar.

Skyddjakt inom planlagt område

Om du tycker att det finns djur som bör tas bort på kommunal mark, kan du kontakta Miljöstaben som kan hänvisa dig till någon av kommunens godkända skyddsjägare.

Åtgärder mot djur som kan orsaka skada eller sprida smitta, till exempel grävlingar eller skabbrävar, är annars fastighetsägarens eget ansvar. Skyddsjaktsbestämmelserna i Jaktlagen ska då följas.

Om du bor inom detaljplanelagt område kan du i vissa fall få hjälp av Arvika kommuns skyddsjägare om du har problem med till exempel duvor, kråk- eller måsfåglar eller annat vilt på den egna fastigheten. Kontakta Miljöstaben.

Skyddsjakt utanför planlagt område

Utanför planlagt område kan jakträttsinnehavaren få bedriva "skyddsjakt på enskilds initiativ" (Jaktförordningen 26 §). Kontakta därför jakträttsinnehavaren om du har problem.

Hjälpte informationen på sidan dig?